Radar · Morgonkollen

Borgmästare samlar oppositionella mot Orbán

Borgmästare Peter Marki-Zay, från staden Hódmezővásárhely, blir oppositionens gemensamma kandidat mot premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz.

Borgmästare Peter Marki-Zay blir den ungerska oppositionens samlande namn när den utmanar regerande premiärministern Viktor Orbán. Marki-Zay besegrade vänsterpolitikern Klára Dobrev i söndagens ungerska primärval.

Oppositionspolitikern Peter Marki-Zay fick 57 procent av rösterna i en omröstning där oppositionella har röstat fram en gemensam kandidat.

Omröstningen var den andra omgången, och sex partier deltar i försöket att gemensamt få bort Viktor Orbán och hans styrande konservativa parti Fidesz från makten i parlamentsvalet, som ska hållas i april nästa år.

– Vi vill ha ett nytt, renare, ärligt Ungern, inte bara byta ut Orbán eller hans parti, sade Marki-Zay till jublande anhängare i Budapest efter primärvalsegern på söndagskvällen.

Vänsterkandidaten Klará Dobrev erkänner sig besegrad i primärvalens andra omgång i Ungern
Vänsterkandidaten Klará Dobrev erkänner sig besegrad i primärvalens andra omgång i Ungern. Foto: Boglarka Bodnar/AP/TT

Erkänner sig besegrad

Den 49-årige Marki-Zay är borgmästare i orten Hódmezővásárhely; han anses tillhöra den konservativa delen av oppositionen och är praktiserande katolik.

Mot honom stod Klára Dobrev, som är ledamot i Europaparlamentet och tillhör Demokratiska koalitionspartiet på vänsterflygeln inom oppositionen. Hon fick 43 procent av rösterna.

– Från och med nu stödjer jag Peter Marki-Zay, sade Dobrev när hon gratulerade borgmästaren till valvinsten. Hon uppmanade oppositionen att samla sig i en enad front, efter en tämligen uppslitande valrörelse under primärvalen.

Varit splittrad

Den fram tills nu splittrade oppositionen i Ungern har tidigare inte kunnat enas om att utmana Viktor Orbán, vilket inneburit att Fidesz har kunnat behålla makten med över hälften av platserna i parlamentet.

Den första primärvalsomgången hölls i september. Marki-Zay kom då på en tredjeplats. Efter primärvalet lyckades han övertala Budapests borgmästare Gergely Karácsony att dra tillbaka sin kandidatur.

Liberale Karácsony var tidigare sedd som favorit att leda oppositionen i parlamentsvalet.

Radar · Miljö

20 länder planerar att tredubbla kärnkraften

Världsledarnas avtal om att tredubbla kärnkraftskapaciteten som presenterats på COP28 i Dubai är inte bindande utan ett "gentleman's agreement" enligt Sveriges näringsminister Ebba Busch.

Sverige och ett stort antal andra länder har enats om att tillsammans tredubbla energin från kärnkraft. Initiativet är en del för att nå nettonollutsläpp till 2050.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Radar · Utrikes

Bakslag för valvinnaren Geert Wilders

Geert Wilders, partiledare för PVV i Nederländerna.

Svårigheterna ökar för högerpopulisten och partiledaren Geert Wilders att få andra partier i Nederländerna att samarbeta.

Det tidigare styrande partiet VVD sade direkt efter valet 22 november att ett regeringssamarbete med Wilders PVV (Frihetspartiet) var otänkbart.

Det senaste bakslaget för Wilders kom när det nybildade konservativa partiet NSC på onsdagen stängde dörren för samarbete.

”I en helhet ser inte NSC någon grund för att inleda samtal med PVV om att bilda en majoritets- eller minoritetsregering”, skrev partiledare Pieter Omtzigt som förklaring till beslutet.

NSC fick 20 platser i parlamentet.

Han förklarade att PVV:s valmanifest ”innehåller åsikter som enligt vår åsikt strider mot vår konstitution, och där drar vi en klar gräns”.

Ytterhögerledaren och främlingsfientlige Wilders parti behöver 76 av de 150 stolarna i parlamentet för att kunna bilda regering. Trots mer än en fördubbling till 37 platser i parlamentet så stod hans enda hopp till en koalition.

Kvar finns bland annat landsbygdspopulistiska BBB med sju platser i parlamentet. Ytterligare partier långt ut på högerkanten skulle kunna samla ihop ytterligare nio platser – vilket inte räcker för att få majoritet.

En allians mellan socialdemokratiska PVDA och miljöpartiet GL vägrar allt samröre med Wilders.

Radar · Politik

Bara var tredje regeringsväljare vill släppa in SD

En tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraternas också ska få ingå i regeringen.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.