Världen stannade upp – då ökade oron för miljön

– Många har haft ett elände på personlig nivå, andra har haft livet på vänt. Man har förmodligen fått mer tid att fundera på de stora existentiella frågorna, att vi har fler kriser runt hörnet, säger Ola Hansén, senior klimatexpert på WWF.

Han spekulerar kring några av de svar som sticker ut i den undersökning som genomförts av Kantar Sifo och som ligger till grund för den årliga klimatbarometern. Att allt fler uppger att de är oroliga för klimatkrisen.

Men också förlusten av den biologiska mångfalden. Även om inte WWF frågat varför finns det flera skäl att tro att det kan finnas en direkt koppling till det virus som härjar i våra samhällen, tror Ola Hansén.

– När vi skövlar orörda områden kommer vi i större utsträckning i kontakt med vilda djur och det ökar risken för nya pandemier, det kan vara att folk har snappat upp den kopplingen, säger han.

Mindre matsvinn

Men oron verkar inte har varit paralyserande. I alla fall inte att döma av andra resultat i klimatbarometern. Hälften har dragit ned på nykonsumtion av varor det senaste året. Det för att minska klimatpåverkan. En av tre har handlat begagnade varor och hälften har lämnat kläder eller varor vidare. Fyra av tio slänger mindre mat och dryck än tidigare.

– Man har tagit vara på mer av vad man har, säger Ola Hansén.

Och det verkar också gälla landskapet omkring oss. För ungefär hälften av svenskarna har gjort förändringar i hur de transporterar sig, för att minska klimatpåverkan det senaste året. Att tro att pandemin haft ett finger med i spelet ligger nära till hands. Men hälften av svenskarna tror att de även kommer att flyga något eller mycket mindre när samhällsspridningen av pandemin lagt sig.

– Att man vill resa mindre med flyg kan delvis bero på att man vill minska klimatavtrycket. Men också att man upptäckt Sverige på grund av pandemin. Att man värdesätter mer att vara hemma, vilket även kan tänkas påverka andra vanor, som att resa mindre i arbetet.

Allt fler begränsar köttätandet

I WWF:s klimatbarometer säger också en av tre att de kanske eller absolut ska äta mindre kött för att minska klimatpåverkan. Ett annat resultat som sticker ut är att personer som begränsar sitt köttätande eller inte äter kött alls har dubblerats sedan förra året, från 11 till 23 procent.

Att köttätandet minskar, var också något som konstaterades av Jordbruksverket under gårdagen – som gjorde en direkt koppling till pandemin. Men WWF:s enkät pekar alltså på att det även kan ha att göra med en ökad miljömedvetenhet.

– Man inser att det man äter har en påverkan på både den biologiska mångfalden och klimatet, säger Ola Hansén.

Hur betydelsefulla tror ni att beteendeförändringar som de här har för att tackla miljökriserna?

– De är jätteviktiga. Naturligtvis är det så att politikerna och företagen är de som sitter på makten och kan genomföra förändringar. Men det är vi individer som väljer politikerna och placerar våra pengar hos finansiärer. Om vi som individer inte drar vårt strå till stacken kommer vi inte att klara det här. Vi kan inte lösa det själva men vi är en viktig pusselbit för att nå en värld där vi håller oss inom de planetära gränserna.

WWF har via Kantar Sifo mätt svenskarnas syn på klimat och biologisk mångfald, regelbundet sedan 2012 i samband med Earth Hour. I årets undersökning genomfördes intervjuer med 2003 personer av Kantar Sifo i februari 2021. Respondenterna motsvarar ett riksrepresentativt urval från Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel.