Radar · Migration

Oklarheter gällande stoppade utvisningar till Afghanistan

Sverige stoppar tillfälligt utvisningar till Afghanistan i samband med att konflikten i landet intensifieras.

Efter att talibanerna tagit över stora delar av Afghanistan, och att säkerheten därmed inte kan garanteras, har Migrationsverket beslutat att tillfälligt stoppa utvisningar till landet. Men vad beslutet betyder i förlängningen står inte klart.

– Det är såklart glädjande att de akut stoppat att verkställa utvisningsbesluten. FARR har krävt i många år att tvångsutvisningar till Afghanistan inte ska ske över huvud taget, säger Sanna Vestin vice ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd (FARR).

Men afghaner i Sverige kan ändå inte känna sig trygga menar hon.

Situationen i Afghanistan har under den senaste tiden blivit allt mer alarmerande. Talibanerna invaderar allt fler distrikt och har tagit kontroll över stora delar av landet. För bara ett par dagar sedan ska talibanerna ha erövrat en av de viktigaste gränsövergångarna i landet, Spin Boldak, enligt egna uppgifter – som även pakistanska säkerhetskällor bekräftar, enligt AFP.

Spin Boldak som ligger i södra Afghanistan och gränsar mot den pakistanska provinsen Baluchistan, där talibanledare har haft sin bas i decennier och det område där heroin smugglas ut över världen från Afghanistan.

Allt detta sker samtidigt som USA:s militär är i full gång med att lämna landet.

Vädjat till Sverige

Det upptrappade våldet har lett till att Afghanistan vädjat till Sverige och andra europeiska länder att inte skicka tillbaka afghanska medborgare.

– Det här har upprepats flera gånga tidigare under olika perioder, att ansvariga i Afghanistan har bett västländer att stoppa utvisningar när det varit svårt att ta ansvar för de som skickas tillbaka. Att det sker åtminstone nu när det sker så illa ut i Afghanistan är såklart bra, säger Sanna Vestin.

Hon tillägger att beslutet dock är väldigt begränsat och att Migrationsverket inte nämnt någonting gällande om det ska gå att begära omprövning av utvisningsbesluten på grund av den förvärrade situationen i landet.

– Det händer ju att de gör det när de tar den här typen av beslut. Men det står inget om det, och de har inte heller sagt någonting om att utvisningsbeslut ska sluta att fattas, säger Vestin och fortsätter:

– Det enda är att Sverige fryser utvisningsbesluten nu tills vidare. Och att utgångspunkten fortsatt är att de kommer att verkställas senare.

Med det i åtanke menar Vestin att det inte går att veta hur man ska agera innan det kommer ett mer omfattande ställningstagande från Migrationsverket, som hittills enligt Vestin varit restriktiva gällande vilken nivå av väpnad konflikt som krävts för att stoppa utvisningar.

– I det här läget handlar inte det bara om det, och hur den väpnade konflikten utvecklas, utan hur det kommer att bli om talibanerna tar över i större delar av landet. Det kan ju bli en helt annan risk för alla möjliga grupper i landet, inte minst för kvinnor men även minoriteter och västerniserade personer. Jag gissar att Migrationsverket kommer invänta vad Europeiska migrationsbyrån säger, säger hon.

I juni dödades minst 208 civila i landet, enligt New York Times. Det högsta antalet döda under en månad sedan tidningen började samla in statistik under 2018.

Syre: Vad tänker afghaner i Sverige om beslutet?

– Alla undrar vad det här betyder. Om det betyder att de kan känna sig trygga. Och svaret är ju olyckligtvis än så länge nej, det kan man inte lova. Men det är samtidigt väldigt skönt att inte riskera att gripas just nu för den som har ett utvisningsbeslut, säger Vestin och tillägger att trots att många afghaner nu får ett andrum på grund av detta så känner många en stor oro för vad som nu sker i landet.

"Väldigt frånstötande"

Efter att Afghanistan meddelat att de slutar ta emot medborgare som utvisas till landet på grund av säkerhetsskäl under tre månader krävde Moderaterna att regeringen skulle frysa Sveriges bistånd till landet.

– Vi behöver ha fungerande utvisningar till Afghanistan. Både av dem som fått nej på sin asylansökan och de som dömts till utvisning för brott. Man bör dra in biståndet till länder som vägrar ta emot sina egna medborgare, sade Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard till Expressen.

Det är ett utspel Sanna Vestin menar är förfärligt och speglar en syn på asylpolitik som är väldigt frånstötande.

– Det kom utan som någon som helst tanke att det kanske kunde vara väldigt farligt för de här människorna. Istället handlade det bara om hur Afghanistan skulle kunna straffas.

– Vad politiker kan säga om flyktingar och asylrätten förskjuts från månad till månad. Efter varje uttalande flyttas det ett steg till, säger Sanna Vestin och menar att hon är väldigt orolig för vad som kommer hända framöver.

Fakta: Kriget i Afghanistan

Afghanistan har plågats av krig i omkring 40 år där den senaste konflikten inleddes med ”kriget mot terrorismen” efter terrordåden mot USA hösten 2001.
Det USA-ledda anfallet var riktat mot den islamistiska talibanregeringen, som beskyddade Usama bin Ladin och hans terrornätverk al-Qaida.
Efter Barack Obamas makttillträde i USA 2009 talades det inte längre om ”krig mot terrorismen”, men den väpnade konflikten fortsatte som förut.
Läget försämrades markant efter den utländska truppreträtten från 2015. Sedan dess har talibanerna stärkt sitt grepp om delar av landet.
USA:s nuvarande president Joe Biden har beslutat att USA:s militär ska lämna Afghanistan senast den 11 september i år.
I samband med att amerikanska styrkor lämnar har talibanerna tagit ett allt starkare fäste om landet. 
Sedan 2001 har omkring 50 000 civila dödats i landet. Omkring 2,7 miljoner afghaner befinner sig på flykt runt om i världen, där majoriteten är i Iran och Pakistan. 1,2 miljoner lever som internflyktingar i Afghanistan.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV