Kan man bli beroende av socker? Är fullkorn och fibrer ungefär samma sak? Är färskt alltid bättre än fryst? Det, och en hel del annat, reder vi ut med hjälp av Hjärt-Lungfondens dietister.
”Dagens forskning är morgondagens vård”.
Det säger Anette Jansson, dietist på Hjärt-Lungfonden, som har synat hur det egentligen är ställt med sanningshalten i några av våra mest seglivade myter kring livsmedel och levnadsvanor.
– Dagens forskning ger oss även mer kunskap om hur våra levnadsvanor påverkar riskerna för att drabbas av sjukdom, säger hon, och fortsätter.
– Enligt en kartläggning från WHO kan en större del av all kranskärlssjukdom och stroke förebyggas genom förändrade levnadsvanor.
Socker – är det beroendeframkallande?
Socker till exempel, kan man bli beroende av det? Och blir barn hyperaktiva av socker? Svaret på det förstnämnda: Nej, man kan inte bli beroende av socker, inte i samma bemärkelse som man kan bli beroende av exempelvis alkohol eller tobak.
Däremot kan man känna sötsug vilket kan bero på olika saker. Det kan vara kopplat till att man äter för lite, att man äter för oregelbundet eller att man äter fel. Resultatet blir detsamma: Lågt blodsocker. Det i sin tur gör att man blir sugen på något som snabbt höjer blodsockret, godis till exempel.
Och barnen då, blir de speedade av socker? Svaret är nej. Trots att det är en av de mest seglivade myterna visar omfattande forskning, enligt Hjärt-Lungfonden, att barn inte blir hyperaktiva av socker. Att ett barn plötsligt blir full av energi går inte att koppla till godis- och tårtfyllda barnkalas eller till glassberikade sommardagar.
Är kosttillskott överflödigt?
En fråga som många ställer sig är om man behöver komplettera det man äter med kosttillskott. Här svaret i viss mån både ja och nej. För de allra flesta finns det inget behov av att komplettera med vitaminer och mineraler. Kostundersökningar visar att vi tillgodoser behovet via den vanliga maten. Det gäller flertalet av oss, och detta även om vi i perioder brister i våra matvanor.
Men det finns flera undantag. Personer som av olika anledningar inte äter alla sorters livsmedel kan till exempel behöva kosttillskott. Så även små barn som behöver D-droppar.
I de fall där personer drabbats av sjukdom eller under längre perioder haft ett lågt energiintag kan det också vara aktuellt med kosttillskott. Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna blir det svårt att täcka in behovet av vitaminer och mineraler om energiintaget understiger 1500 kcal per dag.
Fullkorn och fibrer – samma sak?
För vissa självklart, för andra inte – frågan om fullkorn och fibrer är samma sak. Svaret: Nej, det är inte samma sak. Fullkorn betyder, vilket man hör lite på namnet, att man i mat gjord på vete, råg, korn, havre med mera, har med alla delar av spannmålskornet. I och med det får man i sig allt från mineraler till vitaminer – och fibrer.
Kortfattat kan man säga att man får fibrerna med på köpet när man äter fullkorn. Äter man fibrer, ja då får man fibrer.
Förutom ovannämnda medlemmar i spannmålsfamiljen kan man även nämna spelt, majs, ris, hirs och durra. Rika fullkornskällor utgörs av grovt bröd och knäckebröd, gryn som rågflingor, matkorn och havregryn, likväl som pasta, bulgur, couscous och ris.
Det är även vetenskapligt bevisat att personer som äter mycket fullkorn har lägre risk att få typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Färskt eller fryst – vad är bäst?
Svaret är att det beror lite på omständigheterna. Om man ser till grönsaker till exempel, Enligt Hjärt-Lungfondens dietister är det ur näringssynpunkt inte jättestor skillnad mellan färska och frysta grönsaker.
Färskt är ju alltid bra men frysta grönsaker är ofta värmebehandlade innan infrysning, vilket gör att de behåller näringen bättre. Till det följer att infrysningen sker tätt inpå att grönsakerna har skördats. Ur det perspektivet kan nog frysta grönsaker ibland ha ett något högre näringsinnehåll än färska grönsaker som legat framme några dagar i affären.
Är lightprodukter lömska för vikten?
Det finns faktiskt teorier om att man kan gå upp i vikt till följd av att äta lightprodukter. Inte av själva lightprodukten i sig, som sockerfri läsk till exempel, men som en konsekvens av det. Tesen är att sötningsmedel, som ersätter sockret, bidrar till ett ökat sötsug eller en ökad upplevelse av hunger. Frågan är: Stämmer det? Nja får man nog säga. Det finns åtminstone inget som i dagsläget bekräftar de teorierna.
Så svaret på huvudfrågan, måhända uppenbart, är så vitt vi vet nej, man går inte upp i vikt av lightprodukter. Varför? Sötningsmedel, åtminstone de som är godkända att användas i livsmedel i Sverige, är energifria. Vikten ökar inte om man äter något utan energi.
Följdfrågan som uppstår: Är sötningsmedel skadliga för hälsan? Såhär skriver Livsmedelverket kring det hela:
”Nej, alla sötningsmedel som är godkända har undersökts mycket noggrant i många olika studier på celler, djur och människa. De har bedömts som helt säkra att använda som livsmedelstillsatser. Personer med fenylketonuri, PKU, ska emellertid undvika att få i sig aspartam. Det finns dessutom regler för hur de får användas – i vilka typer av livsmedel och i vilken mängd”.
Exempel på icke energigivande sötningsmedel: Sackarin, cyklamat, acesulfamkalium, sukralos, neohesperidindihydrochalcon, steviolglykosider och taumatin.
