I vinterkylan föreslog SVT att vi skulle vänta med att dammsuga för att inte överbelasta elnätet – och kärnkraftsdebatten drog igång igen. Vad tycker du – behöver vi kärnkraften och får leva med riskerna? Eller ska vi använda mindre energi?
De problem vi har i elsystemet löser vi inte med vare sig mer kärnkraft eller ny vindkraft. Det är trötta politiker som faller tillbaka i gamla skyttegravar. De verkliga lösningarna som dessutom går att genomföra på kort sikt stavas mer överföring, energieffektivisering och lagring. Utöka det gröna avdraget till effektivisering, ge SvK i uppdrag att bygga ut snabbare och satsa mer på olika lager. Då löser vi problemen effektivare, snabbare och till lägre kostnad.
Anna-Carin Hall, 60 år, pressansvarig, Kvinna till kvinna
De borgerliga partierna vill blåsa liv i kärnkraftsdebatten genom att blanda ihop begreppen energi och effekt. Ägaren Vattenfall har själv redan besvarat frågan; Kärnkraften är inte lönsam. Nu senast i veckan sa produktionschefen Torbjörn Wahlborg i SVT att det var rätt beslut att stänga Ringhals. Att det ett par dagar om året uppstår effektbrist är inte samma sak som att vi året om behöver mer energi från svindyra och farliga reaktorer. Kärnkraftsliket är dött. Begrav det en gång för alla!
Iman Mirbioki, 40 år, vd, Spacechain
Den nya generationens kärnkraft är säkrare än en dammsugare. Problemet är att våra kärnkraftverk byggdes under 70-talet, med teknik som hade utvecklats på 50-talet. Vi kan ha säker och miljövänlig kärnkraft, utan avfall – men då krävs det politisk vilja. Dessutom har vi egentligen inget val.
Ossian Mathiessen, 30 år, talesperson, Klimataktion
Tyvärr har kärnkraften blivit en polariserad symbolfråga där fakta fått stryka på foten i debatten. Även om man är lite generös mot kärnkraftsförespråkarnas argument, så fanns ingen nämnvärd ekonomisk eller teknisk framtid för Ringhals 1 och 2. Och nya satsningar på kärnkraft tar decennier att få på plats – alldeles för sent för att vara någon lösning i klimatfrågan. Sverige ska bygga ut vind och sol – inte minst i söder, energieffektivisera och förbättra överföringen av el inom landet. Med en växande nettoexport av billig grön el kan vi på ekonomisk väg skjuta fossila bränslen i sank då de inte kan tävla prismässigt. Att någon dag per år behöva importera el från Polen är tvärtemot vad som sagts inte en katastrof för klimatet.
Gunnel Malm, 73 år, klimat- och miljöengagerad feminist
Nej, vi ska inte leva med riskerna, definitivt inte, utan satsa på de alternativ som finns ännu mer. Vet inte om jag själv kan använda mindre energi, eftersom jag är noga med att släcka lampor, inte låta digitalgrejor stå på standby och allt annat. Och inte dammsuger jag särskilt ofta heller, så jag kan absolut acceptera att myndigheter meddelar att vi får undvika vissa saker då och då. Sen kommer det väl att bli rejält varmt framöver så vi kanske inte behöver restriktioner. För det finns väl ingen som på allvar tror att vi kommer klara 2 gradersmålet?
Tobias Petersson, 40 år, omvärldsbevakare, Framtidsjorden
Energi måste vara förnyelsebar. Det är solklart! Sveket mot framtiden är annars totalt. Så länge inte Ebba Busch kan garantera att Gud tar hand om uttjänt kärnbränsle i all evinnerlighet så säger Framtidsjorden klart NEJ till detta oändligt smutsiga bränsle. Den här debatten är en härdsmälta, men – till skillnad från effekterna av ett reaktorhaveri – lär den gå över med köldknäppen. Då har alla hatat sig varma i kommentarsfälten och vi kan leta verkliga helhetslösningar (inklusive nya system och beteenden) istället.
Jan Strömdahl, 84 år, ordförande, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
Även några kalla dagar klarar sig Sverige utan ny dyr kärnkraft. Kärnkraften avvecklas nu i takt med att den förnybara energin och elnätet byggs ut och lagringstekniken utvecklas. Vi exporterar mångdubbelt mer än vi importerar och vi kan både effektivisera och spara mer. Senare års vurm för gamla kärnkraftverk och drömmar om små snälla nya handlar bara om avsaknad av reell klimatpolitik. Och på individnivå är det viktigare att sänka elvärmen en grad och låta elbilen stå än att sluta dammsuga.
Labangalatika Dasi, 59 år, it-tekniker
Den dag man kan visa på tidigare fall där man lyckats bevara information i 100 000 år på ett sådant sätt att man i slutet av perioden förstått och följt instruktionerna kan man börja prata om kärnkraftverk. 100 000 år, är det någon som kan överblicka vad det innebär? Och även då är det tveksamt och tekniken håller måttet. Så, nej, kärnkraft är naturligtvis inte ett alternativ. Vad jag förstår är det inte ens brist på själva energin, men infrastrukturen fungerar inte fullt ut för distributionen. Så det är väl detsamma med kärnkraft.
Pontus Bergendahl, 51 år, Extinction rebellion
Mikael Odenberg visar civilkurage och sågar i SvD den nya konservativa högerns röstfiske. Den politiska populismen har nått ytterligare ett högvattenmärke på bekostnad av demokratin. Media misstolkar i ren inkompetens det som ett klimatinlägg när det handlar om ekonomi. Lorentz Tovatt svalde betet och kastar sig med entusiasm in i debatten. Skyttegravar grävs. Istället för att ta i de tunga klimatfrågorna kopplar man på autopiloten och debatterar en fråga som är hemvan och säker.
Jonas Bane, 33 år, ordförande, Klimatriksdagen
Debatten är verklighetsfrånvänd. Den nya kärnkraften (4 generationens) har ytterligare 20 års utveckling framför sig enligt forskare på Chalmers. Dessutom skulle det ta minst ett årtionde att bygga. Att därför prata om kärnkraft som en lösning på ett aktuellt problem är helt skevt. Tänk hur långt befintliga, säkra och förnybara tekniker har kommit om 30 år! Vi bör snarare rikta fokus till vårt energislöseri och hushålla med det vi har, det kommer vi tveklöst få göra på andra områden ändå.
Robin Zachari, 38 år, kanslichef, Skiftet
Svensk el är jämförelsevis klimatvänlig på grund av vår kärn- och vattenkraft. Vi får leva med risker från kärnkraft vare sig vi vill eller inte, även om alla kärnkraftverk stängdes i morgon, då vi sitter på en massa gammalt kärnbränsle som ska förvaras. Resultatet av nedstängning i morgon vore att utradera stora industrier, vilket skulle leda till skyhög arbetslöshet och import av smutsigare el. Lösningen blir att använda mindre el, bygga bättre nät och mer förnybart.
Max Andersson, 46 år, styrelseledamot, Partiet Vändpunkt
Lösningen på den elbrist vi har några dagar om året är att bygga ut vindkraften, förbättra elnätet så att elen kan överföras bättre mellan olika delar av landet och effektivisera. Förnybara energikällor är billigare än kärnkraft, och har inte deras enorma säkerhetsproblem. På sikt borde kärnkraften avvecklas, men det är klimatet som är bråttom. Den verkliga krisen är inte att elen kostar lite mer på vintern, utan att vi håller på att spräcka 1,5-gradersmålet.
