Energi · I blickfånget

Hon grundade Black lives matter i Sverige

Aysha Jones har många järn i elden som entreprenör, stylist, föreläsare, mångfaldsstrateg, bloggare och influencer, samt platschef på ett kontorshotell.

Aysha Jones grundade Black lives matter i Sverige för att lyfta med-
vetenheten om svartas situation. Sedan dess har hon nominerats till flera priser men också fått utstå hot. Men själv är hon mest stolt över sin roll som mamma till tre barn.

Kampen och engagemanget har alltid funnits där, berättar hon. När Aysha Jones såg de folkliga protesterna efter George Floyds död i USA ville hon skapa något liknande i Sverige. Det blev en systerorganisation till Black lives matter. En av aktionerna var att få folk att checka in digitalt på USA:s ambassad i Stockholm. 70 000 människor följde hennes uppmaning.

– Jag tror det fick en så stor uppmärksamhet för att det var ett nytt sätt att demonstrera. Den pågående coronapandemin gjorde att vi inte kunde träffas fysiskt och på det här sättet kunde vi samla många fler samtidigt runt om i landet än med en vanlig demonstration, säger Aysha Jones.

Dunkar sig för bröstet

Hon tycker att Sverige är bra på att sopa sin egen skit under mattan och att BLM behövs i högsta grad här, inte minst för att påminna om vår koloniala historia. Sverige var en del av den transatlantiska slavhandeln, dels aktivt, dels genom att hjälpa andra europeiska makter. Det talas också för lite om hur Sverige har behandlat sin egen urbefolkning samerna, säger hon.
– Svenskar är duktiga att slå sig själva på bröstet och peka ut andra länders tillkortakommanden. Jag har väldigt liten förståelse för det. Vi behöver tala om den rasism som finns här och som är fruktansvärd. Sverige behöver göra upp med sin egen rasism och historia.

Stolt över arbetet

Den svenska versionen av BLM delar namn och budskap med Black lives matter i USA men har ingen samverkan i dagsläget. Hon hoppas att texten hon skrev i samband med George Floyd-protesten också bidrog till att folk ville engagera sig, att det fanns en styrka och budskap.

– Det var ett tydligt ställningstagande. Jag tror att texten satte ord på tankar som många gick omkring och kände vid den här tiden, säger hon.
BLM Sverige har inte bara organiserat demonstrationer utan har också ordnat olika forum för att prata om rasism och lyfta svartas kamp, inte minst har deras livesändningar på tisdagar varit populära. Över 100 personer har varit med och delat med sig av svartas berättelser och narrativ, berättar hon. Något som har varit uppskattat av många. Hon får ofta förfrågningar av lärare som vill använda videorna som material i undervisningen.

– Jag vill tro att Miljöpartiets EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke har varit inspirerad av oss när hon uppmanade EU-parlamentet att ta avstånd från polisvåld och rasism. Jag är väldigt stolt över BLM Sverige och det arbete jag har gjort, säger Aysha Jones.

Aysha Jones var med och demonstrerade utanför Riksdagshuset förra sommaren i solidaritet med protesterna i USA efter mordet på George Floyd
Aysha Jones var med och demonstrerade utanför Riksdagshuset förra sommaren i solidaritet med protesterna i USA efter mordet på George Floyd. Demonstrationen var digital och endast talarna var på plats. Foto: Claudio Bresciani/TT

Få svarta familjer

Hon var två år när hon flyttade till bostadsområdet Vivalla i Örebro från Gambia tillsammans med sin familj. Familjemedlemmarna var sportintresserade och hon beskriver sig själv som en typisk småstadstjej som gillade innebandy. Enda skillnaden var att på den tiden fanns det få svarta i Örebro, men det var inget hon tänkte på som liten. Det var först när hon började i skolan som hon förstod att andra betraktade henne som annorlunda. Hon blev kallad den brända köttbullen av klasskamraterna.

– Jag tror att man som svart föds med ett politiskt engagemang vare sig man vill eller inte. Ens svarta kropp är politisk, anser jag. Jag har hög ansvarskänsla, just för att jag har barn. Jag vill bidra till att göra världen bättre genom att jobba aktivistiskt på olika sätt, säger Aysha Jones.

I dag bor hon och hennes tre barn i Tensta, en förort som ofta har pekats ut som ett problemområde, men här känner hon en samhörighet och gemensamhetskänsla. Hennes barns uppväxt skiljer sig från hennes egen genom att folk är mer medvetna i dag kring rasism och afrofobi.

– När jag växte upp var rasism ingenting som folk kände till eller att det hörde ihop med psykisk ohälsa och arbetslöshet. Mycket har gått framåt men också bakåt i den meningen att barn är mer utsatta för näthat och nättroll i dag via sina mobiltelefoner. De möter ett hat som jag var skonad från som barn, säger Aysha Jones.

Barn är mer utsatta

Hon tycker att hennes barn har en svårare situation eftersom det pågår en trend i samhället att normalisera invandrarkritiska och främlingsfientliga partier. Den typen av attityder möter henne varje dag. Hon tycker att svenskarna har förlorat sitt civilkurage.

– Förut spelade det ingen roll om man var svart, vit eller orange, vi var alla stolta över att vara svenskar. Den stoltheten förknippas i dag mer med fascism och rasism.

Hon säger att det har blivit tydligt under coronapandemin att klasskillnader existerar i dag i Sverige. Svarta och andra minoriteter har länge fått nöja sig med sämre livskvalitet, utbildning, sjukvård och hälsa. Nu är de dessutom extra drabbade genom att oftare smittas av covid-19-viruset.

– Det märks att det är mina grannar här i Tensta som blir sjuka. Det är ju de som har jobb där man inte kan stanna hemma, som kör taxi, jobbar inom sjukvården och kollektivtrafiken, säger Aysha Jones.

Tyst om rasism

Ett annat problem med hur förorten behandlas är hur den glöms bort och drabbas av stora infrastruktursatsningar som Förbifart Stockholm. Här tycker Aysha Jones att det har varit tyst från miljörörelsen i att protestera mot försämringarna för henne och andra Tenstabor vad det gäller luftföroreningar, buller, mindre grönska och sämre livskvalitet.

– Det pratas väldigt mycket om klimatet och flyget i dag, men det är ingen som vill prata om Förbifart Stockholm eftersom de som drabbas inte är vita. Miljörörelsen internationellt behöver göra upp med sin rasistiska jargong. Den vill gärna tala om klimatet men vill inte gärna koppla det med rasism och klassförtrycket.

Svarta får inte höras

Ett annat exempel där hon tycker att miljörörelsen kunde göra mer är representationen av svarta och andra minoriteter. Den sker nästan alltid i en anda av inkludering där svarta ställs i en kontext till den vita människan. Hon beskriver det som att svarta bjuds in till bordet men har ingen egen talan.

– Det är inte vi svarta som får höras, det är inte våra narrativ som får ta plats, säger Aysha Jones, som samtidigt tycker att det är bra att det finns grupper som Extinction rebellion som i alla fall har försökt att ta ett tag kring klimatrasismen.

BLM prisat

Nyligen nominerades BLM till Nobels fredspris och i januari mottog den internationella medborgarrättsrörelsen Olof Palmes pris. Aysha Jones själv har blivit prisad som Årets Mama av tidningen Mama och blivit nominerad till Årets stockholmare, en nominering hon har tackat nej till. All positiv uppmärksamhet har också lett bakslag, både hon och hennes familj har fått ta emot flera dödshot.

– Det är fantastiskt med Nobelnomineringen och Palme-priset. Det ger BLM en skjuts i världen. Men jag säger som Malcolm X att det är lätt för vita att ge oss en massa symboliska gester men vad vi behöver är riktig förändring. Vi behöver tydliga lagar mot rasism och hat, och vi behöver att dessa lagar implementeras, säger Aysha Jones och tillägger skrattande att hon trots allt ändå är mest stolt över utnämningen till Årets Mama.

– Jag tror det var första gången de hade en svart mamma och hennes familj, med barn som har synliga funktionsvariationer, som har fått ta plats på omslaget.