Zoom

Ny migrationsdebatt att vänta i Sverige – efter talibanernas seger

Ensamkommande ungdomar, flertalet från Afghanistan, protesterar mot utvisningar sensommaren 2017.

Moderaterna ville utvisa afghaner ”till varje pris”. Fyra veckor senare vill de ge skydd åt tolkar. Situationen i Afghanistan har ändrat tonläget i den migrationspolitiska debatten och från civilsamhälle och forskare hörs nya krav på amnesti.

Det är kanske inte så många som noterar den. Men den 13 juli, i den somriga svenska semesterlunken, letar sig en vädjan från den afghanska regeringen in på svenska nyhetsredaktioner: ”Sluta utvisa våra medborgare. Talibanerna rycker fram allt mer och afghanska myndigheter förmår inte att skydda sina medborgare.”

Maria Malmer Stenergard, Moderaternas migrationspolitiska talesperson, är tydlig. Afghanernas vädjan ska inte hörsammas. Hon hänvisar till Migrationsverket som fortfarande bedömer att de kan utvisa afghaner.

– Så länge de gör den bedömningen så ska vi också till varje pris genomföra utvisningar, sa hon till Sveriges radio.

Några dagar senare stoppar ändå Migrationsverket utvisningarna. Maria Malmer Stenergard uttrycker sin oro över att fler kan komma till Sverige och kritiserar regeringen för den nya migrationslagen som hon anser vara ”mycket mer generös” än den tillfälliga lag som löpte ut.

Den 17 augusti är semesterdvalan över. Nu undgår det ingen vad som sker i Kabul. Bilderna flimrar förbi, avlöser varandra. Tjoande talibaner firar att huvudstaden nu är i deras händer. Tusentals desperata människor trängs på flygplatsen i hopp om att ta sig ut ut landet, en del av dem klamrar sig fast på ett flygplan i ett dödsdömt försök att komma med.

M: Utvisa ”till varje pris”

Maria Malmer Stenergard har uttalat sig igen. Hon kritiserar regeringen nu också, men av ett annat skäl: Att regeringen inte gjort tillräckligt för att få ut och ge asyl åt de tolkar som arbetat för de svenska styrkorna i Afghanistan och som löper stor risk att dödas av talibanerna. De runt 7 000 asylsökande afghaner med utvisningsbeslut som redan finns i Sverige och som hon för en månad sedan ville utvisa ”till varje pris” tycks hon inte vilja inte prata om. Syre söker henne utan resultat.

Har situationen i Afghanistan förändrat den migrationspolitiska debatten, mer än tillfälligt? Det önskar Omid Mahmodi, verksamhetsledare för Ensamkommandes förbund. Han lyfter fram det limbo de afghaner i Sverige som har utvisningsbeslut befinner sig i. De får inte arbeta, inte studera. Bara vänta. För många är det en situation man redan befunnit sig i under månader och år. En situation som är destruktiv för både de enskilda människorna och för samhället, menar Omid Mahmodi.

– Konsekvenserna blir sådant som hemlöshet, droger och psykisk ohälsa.

En amnesti, ett kollektivt beslut om att ge de afghanska flyktingarna i Sverige ett varaktigt skydd är det som skulle lösa problemet i grunden, anser han. Att hoppas att situationen i Afghanistan ska förbättras under överskådlig tid är fåfängt, enligt Omid Mahmoudi. Tvärtom varnar han för att tro på talibanledares utfästelser om en fredlig övergång, skolgång för flickor och kvinnor i regeringen.

Omid Mahmodi har sin egen familj kvar i Afghanistan och känner stor oro över utvecklingen
Omid Mahmodi har sin egen familj kvar i Afghanistan och känner stor oro över utvecklingen. Foto: Emil Langvad/TT

Människorättsföreträdare har pekat på att miljontals kvinnor kunnat utbilda sig sedan talibanerna förlorade makten 2001 och att många av dem finns på höga poster i näringsliv och samhälle. Därmed är talibanernas förutsättningar annorlunda nu jämfört med när de grep makten på 90-talet. Men det betyder inte att talibanerna blivit snällare, enligt Omid Mahmodi.

– Det är samma talibaner som för tjugo år sedan, samma talibaner som USA skulle störta för att det är en terroristisk organisation. De erkänner inte kvinnors rättigheter eller rättigheter för några andra än de som tror på annat än talibanernas tolkning av sunniislam. Brutaliteten kommer att komma.

Utsträckta händer en strategi

Talibanernas ”utsträckta händer” tolkar Omid Mahmodi som strategi. Han påpekar att det dröjde innan våldet och förföljelsen tilltog även förra gången talibanerna tog makten. Han fruktar massakrer, inte minst mot hazarer, den folkgrupp han själv tillhör. Som shiamuslimer är gruppen både en religiös och etnisk minoritet som förföljts i landet under århundraden. Under talibanernas tid vid makten dödades bland annat tusentals hazarer i massakrer i staden Mazar-i-Sharif.

Hanna Scott, doktorand i välfärdsrätt vid Linköpings universitet, delar Omid Mahmodis uppfattning om att en amnesti vore rätt väg att gå. Den utsatthet som det innebär att leva med ett utvisningsbeslut är väl belagd också i forskning, påpekar hon.

– Inte ens de grundläggande sociala rättigheter man faktiskt har vågar man använda sig av i praktiken. Man vågar inte söka vård eller gå till polisen för att anmäla brott man utsatts för. Det blir ett liv i utanförskap och väntan som bara fortsätter, säger Hanna Scott.

Hon kan se svårigheter med den gränsdragning som måste göras när man ska avgöra vilka som ska omfattas av en amnesti och inte. Men hon avfärdar argument om att en amnesti skulle få Sverige att framstå som så attraktivt för flyktingar att situationen från 2015 med ett stort antal asylsökande skulle upprepa sig.

– De som är på flykt flyr inte till Europa eller Sverige i första hand, utan från en fruktansvärd situation. De flyr för sina liv och för sina barns liv, säger Hanna Scott.

UNHCR ville stoppa utvisningar 2018

Talibanernas maktövertagande kom inte som en blixt från klar himmel, menar Hanna Scott. Hon framhåller att FN:s flyktingorgan UNHCR redan 2018 ansåg att det inte var säkert att hänvisa människor som flytt Afghanistan att leva som internflyktingar i Kabul, vilket varit Migrationsverkets linje ända fram till för några veckor sedan.

– Problemet har inte varit avsaknad av information om hur farligt det är att återvända till Afghanistan, utan i vilken grad Migrationsverket och ansvariga politiker tagit till sig den information som finns. Även om det talibanernas maktövertagande gått oväntat snabbt är det inte så att säkerhetsläget i landet förändrats över en natt, säger hon.

Rasmus Ling, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson, säger sig ha sympati för kraven på amnesti, men konstaterar att de politiska förutsättningarna saknas. Alla riksdagspartier utom V och MP avfärdar idag förslaget med emfas. Rasmus Ling förväntar sig däremot lösningar som gör att afghanska flyktingar med utvisningsbeslut kan studera och arbeta.

– Jag hoppas att det finns en bred uppslutning om att man måste lösa den typen av byråkratiska hinder. Just nu gäller det att reda ut vad myndigheter kan göra och om det behövs politiska beslut om regelförändringar, säger Rasmus Ling.

Migrationsverket kan ge alla skydd

En lösning på situationen skulle enligt Rasmus Ling vara om Migrationsverket fattade beslut om att alla från i Afghanistan har skyddsbehov och beviljas uppehållstillstånd, i likhet med vad som tidigare gällde för syriska flyktingar.

Under alla omständigheter hoppas Rasmus Ling på att vittnesmålen från Afghanistan förändrar den migrationspolitiska diskussionen och att flyktingarnas perspektiv tar större plats.

– Jag hoppas att det som händer nu leder till att debatten blir mer sansad, att man tar ett steg tillbaka och ser varför asylrätten finns, säger han.

Syre har utan framgång sökt migrationsminister Morgan Johansson (S), liksom Moderaternas och Kristdemokraternas migrationspolitiska talespersoner.

Läs mer:

Svagt stöd i riksdagen för amnesti för afghaner

Hotas av utvisning till Afghanistan: ”Jag trodde att mardrömmen var över”

Kritik mot UD: Inga planer för lokal personal

FN: Alla bör ta emot afghanska flyktingar