Talibanerna har försäkrat att Afghanistans kvinnor ska ha kvar sina rättigheter. Men från landet kommer rapporter om att den fundamentalistiska gruppen bryter mot sina löften – och många kvinnor fruktar nu för sina liv.
För tre år sedan blev Zarifa Ghafari Afghanistans första kvinnliga borgmästare. Nu håller sig 29-åringen hemma i sin lägenhet i ett Kabul som tagits över av talibanerna. ”Jag sitter här och väntar på att de ska komma”, säger hon till den brittiska dagstidningen Inews.
”Det finns ingen som kan hjälpa mig eller min familj. De kommer att söka upp människor som mig och döda mig. Jag kan inte lämna min familj. Och vart skulle jag ta vägen”, säger Zarifa Ghafari.
Hon är inte ensam om att vara rädd. En rad kvinnor i politiska maktpositioner har mördats det senaste året. Attentat som talibanerna har anklagats för.
När den fundamentalistiska rörelsen var vid makten förra gången, mellan 1996 och 2001, var flickor och kvinnor mestadels utestängda från utbildning och yrkesliv. Flickskolor brändes ned. Kvinnor tvingades bära burka och fick inte lämna huset utan manligt sällskap.
Få kvinnor
När talibanstyret störtades 2001 skedde stora framsteg, även om förtrycket av Afghanistans kvinnor inte upphörde. Kvinnor tog plats på universitet, i arbetslivet, medier, politik och rättsväsende. Nu riskerar många landvinningar att gå upp i rök.
När Khalid Fahim, programchef på Svenska Afghanistankommitén, körde runt i Kabul på måndagsmorgonen, dagen efter talibanernas maktövertagande, noterade han ovanligt lugn trafik och militärfordon prydda med talibanernas vita fana. Men det fanns också en annan skillnad i gatubilden, säger han till TT på telefon från Kabul.
– Det syns nästan inga kvinnor. Det är en stor förändring jämfört med innan talibanerna kom. Kvinnor håller sig hemma nu. De få som jag såg satt i bilar och bar hijab.
Sedan talibanerna tog makten har de lovat att respektera kvinnors rättigheter och låta dem ha tillgång till utbildning och arbete. Talesmannen Suhail Shaheen säger till brittiska BBC att ”ingen ska behöva lämna landet”.
Tvingades sluta
Men samtidigt kommer vittnesmål om att löftena bryts. Från flera delar av Afghanistan rapporteras att talibanerna krävt att ogifta kvinnor ska giftas bort med deras krigare.
I staden Kandahar klev beväpnade talibaner in på bankkedjan Azizi Banks kontor, körde hem de nio kvinnorna som arbetade där och beordrade dem att inte återvända, enligt nyhetsbyrån Reuters.
En liknande incident har rapporterats från staden Herat i västra delen av landet. Kvinnliga bankanställda tvingades sluta och manliga släktingar fick ta deras plats.
I samma stad berättade kvinnliga studenter för BBC:s reporter att talibaner stoppade dem vid ingången till universitetet, och sade åt dem att ge sig hem.
Utanför ingången till Kabuls gröna zon, där ambassader och regeringsbyggnader ligger, demonstrerade en grupp kvinnor på tisdagen för sin rätt att återvända till sina arbeten som städare och kockar. Talibaner försökte jaga iväg kvinnorna, men de stannade till dess att några Kabul-bor övertygade dem att lämna platsen.
"Motsägelsefullt"
Samtidigt har den afghanska tv-kanalen Tolo fortsatt med nyhetssändningar med kvinnliga programledare. En av dem intervjuade på tisdagen en talibanrepresentant i studion.
– Det är motsägelsefullt vad talibanernas politiska ledning har för policy och vad som sker på marken, säger Khalid Fahim.
– Det är för tidigt att säga hur det kommer att utvecklas, tillägger han.
Från de provinser där Svenska Afghanistankommittén driver skolor har han hört skilda berättelser sedan talibanerna tagit kommandot.
– I Badakhshan-provinsen har provinsledningen gjort ett uttalande om att alla barn kan återvända till skolan, både pojkar och flickor, säger Khalid Fahim.
– I några av distrikten har både manliga och kvinnliga anställda på skolorna kunnat fortsätta arbeta. Men det finns också distrikt där de har sagt att männen får komma tillbaka till jobbet, men inte kvinnor. Det finns ingen enhetlig tillämpning av reglerna, säger Fahim.
Ny generation
Han räknar med att frågan om vad som kommer hända med de senaste 20 årens framsteg för kvinnors rättigheter kommer att klarna när talibanerna etablerat sin regering. Den militära grenen är mer konservativ än den politiska grenen, och har stort inflytande.
– En sak som är säker är att kvinnors roll i det sociala och politiska livet kommer att påverkas kraftigt, säger Khalid Fahim.
Han menar att talibanledningens uppmjukade retorik i fråga om kvinnors rättigheter hänger ihop med att de vill undvika internationell isolering. De anpassar sig också till ett Afghanistan med en ny generation som växt upp med att kvinnor har rätt att studera och arbeta.
– De tar makten i ett annat Afghanistan jämfört med för 20 år sedan. De kan tvingas acceptera några aspekter av det nya Afghanistan, säger Khalid Fahim.
Fakta: Talibanerna
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.
Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.
Den 15 augusti 2021 gick talibanerna återigen in i Afghanistans presidentpalats. Maktövertagandet kom efter en blixtoffensiv som skedde parallellt med att USA och dess allierade börjat dra tillbaka sina sista soldater från det krigshärjade Afghanistan.
TT
