Zoom

86 procent av barnen i grekiska flyktingläger gick inte i skolan i fjol

Under coronapandemin har det blivit ännu svårare än tidigare för flyktingbarn i Grekland att få tillgång på formell utbildning.

Under coronapandemin har skolor i Grekland periodvis hållits stängda och man har gått över till distansundervisning. Allra svårast att delta i undervisningen har det varit för flyktingbarn, som ofta saknar bra internetuppkoppling och bor i läger. ”Det handlar om en utbildningskris”, säger Bill Van Esveld, som forskar om barns rättigheter på Human Rights Watch.

Sedan 2015 har Grekland på pappret erbjudit flyktingbarn speciella skolprogram där de ska ges möjligheten att lära sig grekiska. Men i verkligheten har de här programmen alltid dröjt och kunnat starta först flera månader in på skolåret, enligt Human Rights Watch (HRW).

I fjol började utbildningsministeriet att rekrytera lärare först i december. På de Egeiska öarna, dit de allra flesta flyktingar först anländer, fanns det överhuvudtaget inga möjligheter för barnen att delta i undervisning av den enkla anledningen att ingen officiell undervisning genomfördes. I ett läger nekades 850 barn skolgång i hela nio månader i fjol, enligt en rapport från HRW. Ett av sju barn som bodde i flyktingläger gick inte i skolan alls under fjolåret.

Bill Van Esveld, HRW:s forskare med fokus på barns rättigheter, menar att den bristande undervisning som de här barnen får kan komma att ha långtgående konsekvenser. Många av dessa barn har dessutom flytt från krig och konflikter – innan de nu hamnat i en krissituation gällande sin rätt till utbildning.

– Regeringen publicerar inte data på hur många flyktingbarn i skolåldern som finns i Grekland och hur många av dessa som gick i skolan. Men det finns uppskattningar om att det handlar om 33 000 barn på flykt i den åldern i Grekland. Vi har inte de exakta siffrorna på hur många som deltar i skolundervisning, men den grekiska Ombudsmannen för barns rättigheter gjorde en omsorgsfull studie av hur många barn det fanns i flyktinglägren, och fann att 86 procent av dessa inte gick i skolan i fjol, säger Bill Van Esveld, och tillägger:

– Så sammanfattningsvis är det här en utbildningskris, och en grav kränkning av den mänskliga rättigheten till utbildning som alla barn har. Konsekvenserna är enorma.

Svårt med distansundervisning

Under fjolåret var grekiska skolor stängda, inte bara för flyktingbarn utan även för andra barn. Många skolor gick då över till distansundervisning. Något som kan vara svårt för barn som lever i flyktingläger eller tillfälliga boenden att tillgodogöra sig, enligt Bill Van Esveld. Dessutom stängde flera grekiska läger igen och de boende tilläts med hänvisning till pandemin inte att röra sig fritt. De här åtgärderna var något som kritiserades från flertalet aktivister och människorättsorganisationer – eftersom smittspridningen i flyktingläger var mindre än bland den övriga befolkningen. Ännu en försvårande faktor var att den grekiska regeringen misslyckades med att ordna transport för flyktingbarn som bor i läger, vilka ofta ligger en bra bit från skolor.

– Den grekiska regeringen misslyckades också med att starta undervisningen för flyktingbarn under flera månaders tid, om den ens någonsin startade. Och när skolorna var stängda och grekiska barn åtminstone hade någon slags tillgång till distansundervisning fanns det inte wi-fi i lägren, och inga läsplattor eller datorer delades ut till flyktingbarnen. Deras enda sätt att få tillgång till undervisningen var via deras föräldrars mobiltelefon. Vilket nästan ingen gjorde, säger Bill Van Esveld.

EU-kommissionen måste agera

Grekland har vid flera tillfällen sagt att de inte ensamma kan ta hand om alla de flyktingar som kommer. Men sedan i mars 2020 har den grekiska regeringen ledd av högerpopulistiska Ny Demokrati, börjat genomföra allt fler olagliga push-backs av skyddssökande till Turkiet. Att Grekland nu under pandemin nekat, eller undvikit, insatser för att se till att flyktingbarn ska få utbildning kan ses i ljuset av en ovilja att hjälpa flyktingar. Något Grekland inte är ensamma om, menar Bill Van Esveld.

– Den övergripande bilden tycks vara att EU-kommissonen är mer intresserade av att säga till flyktingar att inte komma till Europa, än att säga till Grekland och andra medlemsstater att upprätthålla europeisk lag och se till att flyktingbarn har tillgång till utbildning. Detta är extremt kortsynt. De här barnen kommer sannolikt att stanna i Europa, även om de inte ska vara kvar i Grekland. Genom att neka dem utbildning idag minskar Grekland deras möjligheter att bidra till samhället i framtiden, säger han och tillägger:

– Andra medlemsstater i EU bör markera och uppmana Grekland att ta flyktingbarnens skolgång på allvar. Kommissionen bör även inleda ett överträdelseförfarande mot Grekland på grund av deras brott mot utbildningsbestämmelserna i EU:s asyllagstiftning. Det finns naturligtvis diskussioner kring ”solidariteten” inom EU gällande migranter och flyktingar. Men dessa barns utbildning kan inte hållas som gisslan i ett politiskt spel.

Läs mer:

EU storsatsar på Frontex: ”Mänskliga rättigheter existerar inte vid gränsen”

Frontex stora problem bekräftas i ny rapport från EU-parlamentet

61-årig nederländsk journalist gripen för att ha hjälpt flykting i Grekland

Grekisk gränsbarriär mot Turkiet klar

Amnesty: Grekland tvingar bort flyktingar med våld