Iran lägger skulden på en enda person för nedskjutningen av ett ukrainskt plan 2020, då även flera svenskar dödades. ”Ett cyniskt försök att dölja sanningen”, konstaterar Ukraina.
Irans flygmyndighet kom med sin slutrapport om nedskjutningen av ett plan från Ukraine International Airlines i 8 januari 2020 på onsdagen.
Samtliga 176 ombord, varav 17 personer var svenska medborgare eller hade uppehållstillstånd i Sverige, dödades då planet besköts och därefter störtade utanför Teheran.
Rapporten pekar ut en person som hanterade en luftvärnskanon vid flygplatsen i Teheran som ensam ansvarig.
”Planet uppfattades som ett fientligt mål av luftförsvarsoperatören . . . nära Teheran och två robotar avfyrades”, konstateras i rapporten, enligt Reuters.
"Döljer sanningen"
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba kritiserar slutsatsen:
”Vad vi ser i den publicerade rapporten i dag är inget annat än ett cyniskt försök av iranska myndigheter att dölja de verkliga anledningarna till kraschen”, skriver utrikesministern på sociala medier enligt Reuters.
”Vi kommer inte att tillåta att Iran döljer sanningen, vi tillåter inte att Iran undgår ansvar för detta brott.”
Kanada meddelar i ett uttalande att man inom kort ska offentliggöra en egen utredning om nedskjutningen, skriver Reuters.
138 personer som var ombord på planet, med Kiev som destination, skulle fortsätta till Kanada. Premiärminister Justin Trudeau har därför hållit en bestämd ton gentemot Iran i fallet.
Utrikesminister Ann Linde (S) hänvisar till ett gemensamt uttalande från den internationella koordinationsgruppen ICRG – med ministrar som representerar alla drabbade länder utöver Iran.
”Vi visar solidaritet med familjerna och de anhöriga till offren. . . Koordinationsgruppen fortsätter att utkräva ansvar, och transparens, av Iran”, heter det i uttalet.
"Inte undvikit någonting"
Peter Swaffer, avdelningschef på Statens haverikommission, som har tagit del av rapporten, vill inte kommentera några politiska aspekter, utan bara det som har skett. Han framhåller att den iranska flygmyndigheten har agerat helt som den ska under hela processen.
– Man har publicerat en välskriven rapport. Det finns vissa saker som jag gärna hade sett att man lade ut texten kring. Men jag ser inte att man har undvikit någonting.
Vidare påpekar han att orsaksförklaringen är rimlig.
– Efter att med experters hjälp kunnat sätta mig in i hur en sådan enhet fungerar så förstår jag att det inte är omöjligt att det kan göras ett fel och att det till stor del består av den mänskliga faktorn, säger Peter Swaffer.
I slutet av december kom besked om ersättning till anhöriga, efter utdragna diskussioner. Familjerna till alla de personer som dödades får motsvarande 1,2 miljoner kronor.
Drönarattack mot toppgeneral
Nedskjutningen skedde i ett läge då Iran stod i hög beredskap sedan landets mäktige general Qassem Soleimani dödats genom en amerikansk drönarattack vid Bagdads internationella flygplats den 3 januari 2020.
Generalen var ledande i iranska insatser i regionen, och hade intensifierat Irans kontakter med olika proiranska grupper i flera länder i regionen.
Teheran lovade att hämnas Soleimanis död, men först efter flera dagar av utlyst, omfattande landssorg.
Iran utförde en robotattack mot en amerikansk militäranläggning den 8 januari, samma dag som nedskjutningen av det ukrainska planet. Vid robotattacken skadades ett 60-tal amerikanska soldater på basen som då hyste 1 500 soldater. De flesta hade tagit skydd i skyddsrum sedan man förvarnats om den förestående attacken.
