Zoom

Fältbiologernas hårda kritik mot Skogsindustrierna: ”Kreativ greenwashing”

Skogsindustrierna har tagit fram en rapport som visar att förutsättningarna för den biologiska mångfalden ökar och att det är möjligt att bruka skogen och samtidigt skydda den.

Förutsättningarna för en rik biologisk mångfald har förbättrats i den svenska skogen. Det säger en ny forskarrapport framtagen av Skogsindustrierna. Helt fel ute, säger Fältbiologerna som kallar rapporten för “kreativ greenwashing”.

Skogsindustrierna är branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin. För att förbättra kunskapsläget kring biologisk mångfald har Skogsindustrierna tagit fram en rapport. Det här är viktigt enligt skogsindustrierna eftersom utgångspunkten för branschen är att skogen ska brukas så att alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i skogslandskapet

– Rapporten visar att förutsättningarna för den biologiska mångfalden i skogen har förbättrats påtagligt och mätbart sedan omläggningen av skogspolitiken på 1990-talet med jämställda produktions- och miljömål, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna, i ett pressmeddelande.

Nya mål

Samtidigt släpps också nya mål för organisationens medlemmar vad det gäller biologisk mångfald. Bland annat ska ska arealen gammal skog, arealen lövdominerad skog, volymen död ved och virkesförrådet av grova träd öka med ytterligare minst 10 procent vardera till 2030.

– Vi satsar på den biologiska mångfalden i skogsbruket. Jag hoppas att rapporten kan bidra till att diskussionen om tillståndet i skogen blir mer nyanserad och faktabaserad, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, i pressmeddelandet.

Enligt rapportförfattarna finns det både positiva och negativa trender för biologisk mångfald i skogen, men att den övergripande trenden är att utvecklingen går åt rätt håll. Bland annat menar de att utvecklingen av biologisk mångfald främjas genom formellt skyddade områden, frivilliga avsättningar och miljöhänsyn.

Skogsindustrierna menar att tolkningen av rödlistan, miljömålsuppföljning, data om skyddad areal och naturtypsrapportering måste “nyanseras och problematiseras”. Organisationen efterlyser mer forskning om arters utveckling i brukade skogar med god miljöhänsyn.

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.

Fältbiologerna kritiska

Den bild av läget i den svenska skogen som Skogsindustrierna målar upp delas dock inte av Fältbiologerna, som nu riktar kritik mot rapporten.

– På grund av industrins massiva skövling och gigantiska kalhyggen finns färre värdefulla ur- och naturskogar i Sverige än någonsin. Skogsbolagen försöker givetvis låtsas vara hållbara genom kreativ greenwashing, säger Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna, via mejl till Syre.

"Vi i Fältbiologerna kräver att vår framtid prioriteras över bolagens kortsiktiga vinstintressen", säger Leo Rudberg, ordförande Fältbiologerna
"Vi i Fältbiologerna kräver att vår framtid prioriteras över bolagens kortsiktiga vinstintressen", säger Leo Rudberg, ordförande Fältbiologerna. Foto: Privat

Att skogsindustrierna satsar på biologisk mångfald och sätter av skyddsvärd skog är heller inget som Fältbiologerna tycker låter särskilt trovärdigt.

– Nej, verkligen inte. Skogsindustrin skövlar våra sista naturskogar i rasande takt. Läget är akut. Inte ens om riksdagen idag skulle stoppa alla avverkningar av naturskog skulle vi ha tillräckligt med skogsskydd för att leva upp till Sveriges internationella förpliktelser. Faktum är att det finns betydligt mindre natur- och urskog kvar i Sverige än i länder som Brasilien och Borneo, säger Leo Rudberg.

En ensam tall på ett kalhygge utanför Härnösand
En ensam tall på ett kalhygge utanför Härnösand. Trots fortsatt kalhyggesbruk menar Skogsindustrierna att utvecklingen går åt rätt håll.  Foto: Fredrik Sandberg/TT 

"Sluta hugg ned naturskogarna"

Han menar att om skogsbolagen verkligen ville ta sitt ansvar skulle de kunna visa det genom att sluta hugga Sveriges sista naturskogar och börja övergå till hyggesfritt skogsbruk. Han önskar också att skogsindustrin började respektera samisk vetorätt mot avverkningar i Sápmi. 
 
– Tyvärr finns nästan inga sådana ekologiska och urfolksrättsliga initiativ av betydelse från skogsbolagen idag, säger Leo Rudberg. 
 
Han tycker att resonemanget kring miljömålen är bakvänt och att Skogsindustrierna inte gärna vill prata om grundproblemet att bolagens kalhyggen bidrar till förlust av ovärderlig biologisk mångfald.
 
– Istället för att anpassa skogsbruket efter våra miljömål vill bolagen anpassa miljömålen efter skogsbruket. Det är helt bakvänt. Vi i Fältbiologerna kräver att vår framtid prioriteras över bolagens kortsiktiga vinstintressen, säger Leo Rudberg. 
 
Han hoppas nu att politikerna ökar sina insatser för att skydda skogen, särskilt att ett totalstopp införs för skövling av naturskog. 
 
– Politikerna har ett val: ska våra sista naturskogar skyddas och ägnas åt hälsofrämjande friluftsliv, klimaträddande kolbindning och hållbara näringar som renskötsel och ekoturism? Eller ska de omvandlas till döda kalhyggen och livfattiga plantage där vår framtid offras på tillväxtens altare?

Peter Al Fakir

Fakta: Om rapporten Skogens biologiska mångfald om arter miljöarbete och statistik:

Författarna bakom rapporten är Mats Hannerz, doktor i skoglig genetik, tidigare verksam vid SLU och Skogforsk, och Per Simonsson, doktor i naturvårdsbiologi, tidigare verksam vid länsstyrelsen i Västernorrland och SLU, som skogsekolog hos SCA Skog.

Slutsatser i rapporten:

– Trenden går åt rätt håll för biologisk mångfald i skogen,

– Bevarande och utveckling av biologisk mångfald i skogslandskapet sker effektivt genom formellt skyddade områden, frivilliga avsättningar och miljöhänsyn.

– Tolkningen av rödlistan, miljömålsuppföljning, data om skyddad areal och naturtypsrapportering måste nyanseras och problematiseras. Det behövs mer forskning om arters utveckling i brukade skogar med god miljöhänsyn.

– Värden kopplade till större sammanhängande områden med mycket höga naturvärden behöver värnas.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV