Glöd · Debatt

Skolgång för elever i behov av stöd

Elev i klassrum.

DEBATT Hur är skolgången för elever i behov av stöd? Det är en fråga som Stockholms stads politiker och tjänstemän verkligen borde ställa sig med tanke på den utsatthet som många elever med funktionsnedsättning lever i. Skolan är en viktig plats för att ge elever den kunskap de behöver inför framtiden men tyvärr lyckas inte skolan alltid med sitt uppdrag. Bristerna handlar om avsaknad av anpassningar av undervisning och lokaler samt otillräcklig kunskap om funktionsnedsättningar.

En dålig skola för elever med funktionsnedsättning ger samhällseffekter i form av psykisk ohälsa, ekonomiska svårigheter/utsatthet för familjen och en orättvis och ojämlik start i livet för eleven.

I vår rapport ” Stockholms stads arbete för att säkerställa en likvärdig utbildning” från 2018 pekade vi ut att elevers rätt till stöd inte är säkrat, och att rätten till stöd kan påverkas negativt av skolors bristande tillgång till resurser. Dessutom kom rapporten fram till att elevers olika förutsättningar såsom socioekonomisk bakgrund, kön och hur engagerade föräldrar är påverkar elevernas skolgång. Vår rapport visade alltså att staden har en lång väg att gå för att få till en likvärdig undervisning för elever med funktionsnedsättning jämfört med elever utan funktionsnedsättning.

Det är som om situationen aldrig riktigt blir löst. Vi ser år efter år att elever med olika funktionsnedsättningar kan vara väldigt utsatta och inte få en fullgod undervisning. Det leder till mänskligt lidande för såväl den drabbade och oroliga anhöriga.

I Stockholm finns det resursskolor som haft incitament att lösa skolgången för elever med funktionsnedsättning men som nu inte längre har det på grund av majoritetens neddragningar. Eleverna som behöver stöd förväntas därför hamna i kommunens skolor där det inte finns kunskap om funktionsnedsättning och som inte heller är dimensionerade för dessa elever med stora behov. Det kan till exempel handla elever som har så kallade neuropsykiatriska diagnoser så som autism, eller andra funktionsnedsättningar. 15 procent av stadens elever har en funktionsnedsättning och bland dessa finns de elever som inte kan inrymmas i den ordinarie undervisningen utan att slås ut. Funktionsrätt Stockholms stad ser med stor oro på den obefintliga beredskapen och planeringen för dessa elever. 

Vi anser att Stockholms stad bör:

• Skapa sig en bättre förståelse och insyn i skolsituationen för elever med funktionsnedsättning.

• Ha bättre rutiner och kartläggning i form av uppföljningsbara data för att möjliggöra uppföljning av elevers skolsituation.

• Säkerställa att de satsningar som görs för en likvärdig utbildning följs upp och utvärderas samt belyser vilka effekter de ger för elever med funktionsnedsättning.

• Tydliggöra rätten till stöd och vilka typer av stödinsatser som finns att tillgå inom staden.

• Säkra att alla skolor har tillgång till resurser samt säkerställa att rektorer och skolpersonal tillgodoser rätten till stöd.

• Se till att skollokaler är tillgängliga för alla.

• Se till att personal får de resurser de behöver för att kunna ta hand om alla elever.

• Se till att resursskolor har de resurser och incitament som behövs för att säkerställa utbildningen för elever i behov av stöd.