15 procent av alla byggnader i EU måste renoveras och energieffektiviseras innan år 2030. Det enligt EU-kommissionen, som nu vill se en snabbare omställning av en av våra mest energislukande sektorer och riktar in sig på de minst energieffektiva byggnaderna.
I veckan presenterade EU-kommissionen ett förslag om att höja energiprestandan på byggnaderna i Europa. Förslaget är en del av det renoveringsinitiativ, renoveringsvågen, som togs förra året och som syftar till att fördubbla renoveringstakten för byggnader till år 2030.
Det övergripande målet är att harmonisera EU:s byggnadsbestånd med de klimatmål som unionen satt upp. EU-kommissionär i energifrågor, Kadri Simson, konstaterar i ett pressmeddelande att byggnader är den enskilt största energikonsumenten i Europa.
De ”använder 40 procent av vår energi och skapar 36 procent av våra utsläpp av växthusgaser. Det beror på att de flesta byggnader i EU inte är energieffektiva och fortfarande mestadels drivs av fossila bränslen”, säger hon och fortsätter:
”Över 85 procent av dagens byggnader kommer att stå kvar år 2050, då Europa måste vara klimatneutralt.”
Ett av de uppsatta målen i förslaget är att alla nya byggnader ska ha nollutsläpp från och med år 2030. För offentliga byggnader ska detta gälla redan från år 2027.
När det gäller de befintliga byggnaderna vill EU-kommissionen att varje medlemsland ska se till att 15 procent av de byggnader med sämst energiprestanda i landet renoveras och uppgraderas från den sämsta klassen, klass G, till åtminstone klass F. Detta ska ske senast till 2027 när det gäller lokaler och 2030 för bostadshus. Senast 2030 respektive 2033 ska de ha uppgraderats till klass E.
Förhindra energifattigdom
Fokuset på byggnader med sämst prestanda handlar inte bara om att maximera energibesparingen, utan också att ta itu med så kallad ”energifattigdom”.
”De sämst presterande byggnaderna i EU förbrukar många gånger mer energi än nya eller ordentligt renoverade. Och det är ofta de mest utsatta som bor i de minst effektiva husen och därför kämpar med att betala räkningarna. Renovering minskar både byggnaders energiavtryck och hushållens energikostnader, samtidigt som det ökar ekonomisk aktivitet och skapar jobb”, säger Kadri Simson i pressmeddelandet.
Men förslaget kommer innebära en stor förändring för de som äger sin fastighet, och även sin lägenhet, vilket är vanligt i många europeiska länder.
– Det här är ett paradigmskifte och första gången EU kommer att gå så långt i att sätta en direkt skyldighet för EU-medborgare och företag att renovera sina hem och fastigheter”, säger Emmanuelle Causse från International Union of Property Owners (IUPO), till Euraktiv.
Enligt IUPO finns det omkring 131 miljoner bostads- och lokalfastigheter i EU, och om 15 procent beräknas tillhöra klass G och 15 procent klass F så handlar det alltså om 40 miljoner fastigheter som måste renoveras innan 2033.
”Detta är en jättelik uppgift” säger Causse till Euraktiv och poängterar bristen på kvalificerad arbetskraft och för att uppnå målet.
Men det kommer också att finnas EU-medel för det gigantiska projektet, från en rad olika fonder, bland annat EU:s återhämtningspaket. Varje land kommer också att kunna definiera sin egen energieffektivitetsskala, då det finns stora skillnader mellan länderna. De kommer också själva att få bestämma kring mer exakta regler, som när en renovering måste genomföras, till exempel vid försäljning eller uthyrning.
I förslaget finns också en tidsplan för att fasa ut fossila energikällor som uppvärmnings- eller nedkylningsalternativ innan år 2040.
