Inför FN-mötet – Afrikanskt nätverk vill lyfta agroekologi mot hunger: ”Vi kämpar för våra liv”
Hungern ökar i världen, den biologiska mångfalden minskar och klimatförändringarnas effekter blir allt tydligare. Nätverket Alliance for Food Sovereignty in Africa anser att agroekologin kommer att ha en avgörande betydelse för framtidens tillgång på mat.
I september kommer FN att arrangera ett toppmöte om de globala livsmedelssystemen. Detta i en värld där den akuta hungern ökar, samtidigt som effekterna av coronakrisen, konflikter och att en stor del av jordens åkermarker är uttjänta gör att allt fler riskerar att drabbas av matbrist.
Million Belay är koordinator vid nätverket Alliance for Food Sovereignty in Africa, AFSA. Han menar att agroekologin är särskilt viktig i kampen mot hungern. Agroekologin syftar till att säkerställa produktionen av mat, samtidigt som naturen och den biologiska mångfalden skyddas och ett mer hållbart och rättvist livsmedelssystem byggs upp.
AFSA, som beskrivs som Afrikas största nätverk för civilsamhällesorganisationer, kommer inte att delta i FN:s toppmöte, utan satsar i stället på att organisera andra aktiviteter.
– Vi är inte eniga med processen kring toppmötet och hur dagordningen ser ut, utan har beslutat oss för att anordna ett eget möte vid sidan om, berättar Million Belay för IPS.
Han företräder en allians som består av bland annat bönder, fiskare och flera andra organisationer, vars medlemmar uppges vara aktiva i minst 50 av de 55 länderna på den afrikanska kontinenten.
Vi kämpar för våra marker, våra fröer, våra vatten och våra liv.
– Vi arbetar på två fronter. Dels bekämpar vi bolagiseringen av Afrika. Vi kämpar för våra marker, våra fröer, våra vatten och våra liv. Samtidigt erbjuder vi en lösning och det är agroekologin, säger Million Belay.
Han menar att det är en metod som kan användas för att bemöta många av de problem som finns inom de rådande livsmedelssystemen. Enligt Million Belay kommer det att krävas en ökad matproduktion för att kunna mätta en växande befolkning – men det handlar också om att framställa mat som är näringsrik och nyttig.
– Och när vi producerar mat får inte systemet drabba biosfären – vårt klimat, vår mångfald, vårt vatten och vår mark. Matproduktionen ska även vara respektfull mot vår kultur. Vår kultur är rik, vilket hänger samman med de sedvänjor och traditioner våra befolkningar utvecklat under tusentals år, säger Million Belay.
Hög produktivitet med kemiska tillsatser inte rätt väg
– En annan viktig fråga gäller rätten till mat. Alla har rätten till mat, tillägger han.
Enligt Million Belay är de nuvarande matsystemen inriktade på hög produktivitet, där kemiska ämnen och äganderätt över utsäde och mark utgör grunden.
– Agroekologin erbjuder ett helt annat synsätt. Den är i grunden baserad på människors kunskaper och erfarenheter, men lägger också till det främsta vetenskapliga kunnandet, säger han.
Million Belay betonar också att det handlar om en social rörelse, där rätten till mat och mänskliga rättigheter knyts samman med klimatförändringarna.
– Klimatet påverkar vår mat, vårt vatten, våra marker och våra liv. Men nu händer det så mycket på grund av problem som inte vi skapade.
Han betonar att agroekologin är inriktad mot att skapa friska jordar och att slå vakt om den biologiska mångfalden – vilket i sin tur ökar motståndskraften, då målet är en stor mångfald av grödor, som odlas med olika metoder.
