Världsnaturfonden, WWF, avråder från konsumtion av svensk kyckling. Anledningen är bland annat den tillväxtinriktade aveln inom svensk kycklingkonsumtion där djuren växer så snabbt att de får ont och svårt att gå.
Ät inte svenskt kycklingkött är budskapet till konsumenterna i Världsnaturfonden WWF:s uppdaterade version av köttguiden som släpptes under tisdagen. Att svenskt konventionellt kycklingkött nu får rött ljus från organisationen beror bland annat på skärpta klimatkriterier samt att svensk kycklingproduktion fortfarande använder snabbväxande industrikycklingar, så kallade turbokycklingar, som växer så snabbt att de får ont och svårt att röra på sig.
I sin guide skriver WWF bland annat hur den snabba tillväxten hos kycklingarna leder till att ”inre organ och skelett inte hinner utvecklas lika snabbt som muskelmassan” och hur det orsakar hälsoproblem. Organisationen nämner också hur de turbokycklingarna får sämre immunförsvar och är mer utsatta för hjärtinfarkter, något som uppmärksammas av organisationen Djurens rätt, som är positiva till att kycklingarnas välfärd uppmärksammas.
– Det är glädjande att turbokycklingar äntligen hamnar högt upp på agendan och att djurvälfärd så tydligt blir en del av hållbarhetsarbetet. Kycklingarna är flest och har det sämst, vilket betyder att många fler behöver välja bort dem från tallriken. Det finns många anledningar att välja mer vego, för ett starkare djurskydd och en hållbar värld, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, i ett pressmeddelande.
I sin guide lyfter WWF även välfärdskriterierna i European Chicken Commitment, som utöver kravet på att turbokycklingar ska sluta användas, också innebär att kycklingarna ska få mer plats och rätt till utevistelse.
Branschorganisationen Svensk fågel tillbakavisar WWF:s kritik och menar att turbokycklingarna, som i genomsnitt lever fem veckor innan de slaktas, inte utgör ett problem för djurvälfärden.
– Det handlar om fem till tio dagar längre som man har djuren i stallarna. Det är inte antalet dagar som avgör om kycklingarna mår bra eller inte utan hur man sköter djuren, vilken kvalitet man har på sina kycklingstallar och vad man ger för foder, säger Maria Donis, vd på Svensk fågel, i en kommentar till TT.
Import av soja
I den uppdaterade guiden omvärderar WWF även kycklingproduktionens klimatpåverkan. I tidigare versioner har konsumtion av kyckling lyfts som ett mer klimatsmart val och fått grönt ljus. I årets upplaga pekar man på att kycklingproduktionen har en större klimatpåverkan, bland annat på grund av de stora mängder soja som importeras som foder till djuren inom livsmedelsproduktionen, vilket riskerar att driva på den globala avskogningen. Kycklingproduktionens klimatpåverkan får därför numera gult ljus.
