Inför toppmötet mellan Biden och Putin i dag i Geneve kommer Biden vilja stärka bilden av USA, med Nato-allierade i ryggen, som den viktigaste stormakten i världen. Putin å sin sida vill att USA ser Ryssland som en partner, ett land att räkna med.

Spänningen mellan Moskva och Washington är högre än den varit på många år, och det finns många dispyter mellan länderna, här är några av dem:

Ryssland och USA har inga ambassadörer i varandras länder.

• USA har infört sanktioner mot flera ryska befattningshavare, med anledning av annekteringen av Krim och att Ryssland misstänks ha varit inblandad i amerikanska val.

• Två före detta amerikanska marinsoldater sitter i ryskt fängelse. En har anklagats för spionage och dömts till 16 års fängelse.

• Ryssland har satt upp USA på en lista över ”ovänliga hotfull stater”.

• Joe Biden har beskrivit Putin som en ”mördare”, i en intervju i mars, enligt finsk TV.

Under måndagen avfärdade Putin i en intervju för NBC ”de farsartade anklagelserna” om att Ryssland skulle ligga bakom cyberattacker mot USA.

Biden utrikespolitiska rådgivare Yuri Ushako har beskrivit relationerna mellan Washington och Moskva som allvarlig, men tror att båda sidorna inser att det är dags att ta itu med de händelser som lagts på hög under de senaste åren.

Cyberrattacker bakom dagens konflikter

Men kärnan till dagens konflikter ligger i ett globalt cyberkrig som redan börjat, enligt experter på cyberkrig som tidningen DW talat med.

Cyberkriget äger redan rum mellan både statliga aktörer från de bägge länderna, men också mellan kriminella organisationer som går på privata företag, där civila ofta hamna i den digitala korselden och kan skadas.

“Det är en mix av aktörer på statlig nivå och icke statliga aktörer som konstant attackerar nätverk runt om i världen”, säger Martijn Rasser, en före detta analytiker av nya tekniker inom CIA, numera på tankesmedjan Centre for a new american security, som berättar om möjliga scenarier i  dokumentären Future Wars — and How to Prevent Them.

Att läget är skarpt visar de 25 referenser till ”cyber” som var med i utlåtande från Nato-mötet i juni, samt att medlemsländerna skrivit under en ny  försvarspolicy gällande cyberrymden, enligt DW.

I policyn står att en tillräckligt allvarlig cyberattack kan leda till medlemsländerna överväger en gemensam attack, enligt Natos artikel 5.

Flera tidigare uppmärksammade attacker

De senaste kända cyberattackerna har varit ryska försök att påverka valet i USA genom att hacka olika myndigheter, vilket lett till sanktioner.

Ryska hackare har också gått på tyska parlamentariker och försökt påverka valkampanjer i Frankrike. Företag har pressats och fått sina system blockerade om de inte betalar ut lösensummor, skriver DW.

En annan känd attack var när elnätet släcktes ned i Ukraina 2015 för 200 000 personer. USA och Kiev anklagade senare ryska underrättelsetjänsten GRU för attacken. Attackerna har beskrivits som de första riktade attackerna som drabbar infrastruktur avsedd för civila.

Kärnvapensystemen kan bli attackerade

Men ett cyberkrig kan också innefatta kärnvapen. Antalet utplacerade kärnvapen i operativa förband i världen har ökat med 300 stridsspetsar till runt 2 000, enligt en ny rapport av Sipri .

”Det här är något som är av enorm vikt, men mycket svårt att tala om eftersom det är hemligstämplat”, säger James Acton, chef för Nuclear policy program på Carnegie endowment for international peace i Washington, till DW.

Framförallt oroar han sig för attacker mot det kontrollsystem som finns kring kärnvapensystemen. Kontrollsystem är så känsliga att om de utsätts för en attack kan de reagera med att avfyra vapen.

”Systemen litar i dag på digitala signaler till skillnad från analoga, och i allt större utsträckning på IP-baserade styrsystem. De gamla kärnvapensystemen styrdes av order och ett kontrollsystem som inte var digitalt, och var därmed osårbara för cyberattacker, säger James Acton till DW.

I den digitala eran finns nu möjligheter och motiv att skada och spionera.

För att förhindra ett upptrappat cyberkrig där kärnvapensystemen kan ingå behövs något slags avtal mellan supermakterna, där de lovar att inte begå den här typen av attacker, menar Acton.

Martijn Rasser beskriver nuläget som det vid början av kalla kriget. Försiktiga steg måste tas, men där hemlighetsmakeriet, och bristande tillit mellan staterna är hinder att överkomma.

”Tillit ska råda, men vi ska verifiera”, var den amerikanska presidenten Ronald Reagans sätt att kontrollera kärnvapen under det förra kalla kriget, enligt Rasser. Men påpekar att i dagens cyberverklighet är det omöjligt att verifiera.

Finska Yle skriver att Vladimir Putin är en rationell politiker, som trots att han  flera gånger understrukit att han anser att västvärlden är fientligt inställd, och ser USA som en motståndare, inser att en fientlig utrikespolitik inte är gynnar landet.

Putin har tillräckligt med egna problem på hemmaplan och ekonomiska sanktioner är inget som gynnar landet.

Biden har sagt att han ser Putin som en värdig motståndare och lyfter fram områden där de kan samarbeta.
Både Vita huset och Kreml har sagt att prioritet för mötet är cybersäkerhet, klimathotet och vapenkontroll.

Om det är kring cyberattacker återstår att se.

Läs mer om Bidens kärnvapen satsning större än Trumps
Läs mer om att Storbritannien vill utöka sin kärnvapenarsenal