Den Internationella brottmålsdomstolen har nu mandat att utreda Israel och Palestinas krigsbrott. Beskedet välkomnas av palestinierna – men inte av Israel. Men de långsiktiga konsekvenserna av det här är ännu osäkra. ”Rättsprocesserna kommer mala långsamt”, säger Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitet och expert på Israel- och Palestinakonflikten.
Både Israel och Palestina kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott, enligt Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare Fatou Bensouda. Men fram till i fredags, den 5 februari, har det inte varit säkert om Internationella brottmålsdomstolen haft mandat att utreda brott begångna på palestinsk territorium, som sedan 1967 ockuperats av Israel. Det rör sig om både Gaza, Västbanken och östra Jerusalem.
I december 2019 avslutade chefsåklagare Fatou Bensouda en nästan fem år lång förundersökning där hon konstaterade att informationen som samlats in var tillräcklig för att möta alla de kriterium som krävs för att domstolen ska kunna inleda en officiell brottsundersökning. Men hon har sedan dess inväntat domstolens bekräftelse på om den har har mandat att utreda brott på palestinsk mark, som snarare har status som ockuperat territorium än självständig stat.
Domstolen har nu konstaterat att de har mandat att utreda brotten. Beslutet fattades baserat på regler i domstolens stadgar och domstolen poängterade att det inte är ett försök att fastställa några juridiska landsgränser, eller någon stat.
Israel är inte medlemmar i Internationella brottmålsdomstolen, som grundades 2002 och har sitt säte i Haag i Nederländerna. Internationella brottmålsdomstolen utreder grova folkrättsliga brott, som krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten. Palestina har varit med i ICC sedan 2015 och har själva sagt att de vill att domstolen ska inleda en brottsundersökning. Israel har argumenterat för att Palestina inte är en fullt fungerande stat och att domstolen därför inte kan delta i domstolen. Men enligt ICC ska Palestina behandlas som alla andra medlemsstater. Palestina erkänns som stat av 139 länder världen över.
Enligt Fatou Bensouda har både den palestinska och israeliska sidan ”avsiktligt riktat attacker mot civila”. Det gäller både under det 50 dagar långa kriget i Gaza 2014 mellan israelisk militär och den väpnade palestinska gruppen Hamas och vid andra tillfällen. Den palestinska myndigheten och Hamas, som klassas som en terroristorganisation av bland annat USA, är rivaler och inte allierade.
Den palestinska myndigheten har välkomnat domstolens besked.
– Det här beslutet är en seger för rättvisa och mänsklighet, för sanning, ärlighet, frihet och för blodsoffren och deras familjer, sa Palestinas premiärminister Mohammad Shtayyeh enligt den palestinska nyhetsbyrån Wafa, citerat av BBC.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har å sin sida kritiserat domstolens beslut.
– Idag bevisade domstolen återigen att den är ett politiskt organ och inte en rättslig institution. Domstolen ignorerar verkliga krigsförbrytelser och förföljer istället staten Israel, en stat med en stadig demokratisk regim som följer rättsstatsprincipen och inte är medlem i domstolen, sa Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i ett uttalande.
Viktigt framsteg efter flera bakslag
För Palestina är Internationella domstolens besked en viktig framgång efter en period av flera bakslag, enligt Anders Persson som är statsvetaren vid Linnéuniversitetet och expert på Israel- och Palestinakonflikten.
– Det är en seger för palestinierna att det har kommit såhär långt och det är en av de första segrarna för palestinierna på många år. De har förlorat många strider i det internationella samfundet under Donald Trumps tid som USA:s president, säger Anders Persson.
Det är svårt att förutse vad Internationella brottmålsdomstolens konstaterande på sikt kommer innebära. Att de har mandat att utreda brotten betyder inte att det kommer bli en officiell förundersökning, än mindre rättegång, inom närtid. Den entusiasm som nu kommit från palestinska myndighetens håll kan komma att ersättas av besvikelse.
– Det är väldigt svårt att säga hur det kommer utveckla sig. Vi vet att juridiska kvarnar maler väldigt långsamt. Vi vet också att ledaren för ICC, Bensouda, ska avgå inom kort och det är inte klart vad hennes efterträdare kommer göra, säger han.
Bensoudas tid som domstolens chefsåklagare tar slut den 15 juni i år. Det är i nuläget inte säkert om hon kommer inleda en förundersökning innan hennes period på posten tar slut eller om hon kommer lämna över beslutet till sin efterträdare.
Palestina har under många år haft som strategi att jobba för att Israel ska ställas inför rätta. Anders Persson kallar det för en lagföringsstrategi: man har velat att Israel ska utredas för sina brott mot palestinierna. Om ICC startar en brottsundersökning kommer det också handla om palestinska brott mot Israel.
– Även Hamas är föremål för det här. Deras raketbeskjutningar av Israel är också brott mot folkrätten – så de ligger också illa till, även om de flesta ser det som att blickarna nu riktas mot Israel, säger Anders Persson.
Människorättsorgansiationen Human Rights Watch är positiva till att alla sidor kan komma att ställas till svars.
– Det här avgörande beslutet öppnar dörren för en utredning som kan leda till att de som är ytterst ansvariga för allvarliga brott en dag får stå till svars för sina handlingar i en rättvis rättegång. Det är hög tid att israeliska och palestinska förövare som begått de allvarliga övergrepp – vare sig det rör krigsförbrytelser som begåtts under stridigheter eller utvidgningen av olagliga bosättningar – ställs inför rätta, säger Balkees Jarrah, biträdande direktör för internationell rättvisa på Human Rights Watch i ett uttalande.
Misslyckad fredsplan
Under Donald Trumps tid som USA:s president led palestinierna och deras sak flera nederlag. USA flyttade sin ambassad till Jerusalem och erkände staden som odelat israelisk. Även Golanhöjderna tillskrevs Israel. Trump presenterade i början av 2020 vad han kallade för ”århundradets plan” för att skapa fred mellan Israel och Palestina, men misslyckades enligt de flesta bedömare helt med att ta hänsyn till den palestinska sidan. Bland annat så fråntogs de Jerusalem som huvudstad och Israels bosättningar på Västbanken skulle få vara kvar. Flera arabländer normaliserade också sina relationer med Israel – något Palestina såg som ett svek.
Benjamin Netanyahu, stärkt av Donald Trumps pro-israeliska hållning, meddelade också att stora delar av Västbanken skulle annekteras med start den första juli 2020. Det blev inget av den planerade annekteringen – men Israels aggressioner har fortsatt, vilket bland annat innebär vräkningar och förstörelse av palestinska bostäder på sedan tidigare ockuperad mark.
Trump var motståndare till Internationella brottmålsdomstolen, som USA liksom Israel valt att stå utanför. USA:s nu sittande president Joe Biden har en något mer välvillig syn på domstolen men är samtidigt emot att den ska utreda israeliska brott på palestinsk mark.
– Israel och dess allierade kommer såklart försöka pressa domstolen att inte ta upp det här, eller förhala det eller verka för att man ska göra så lite som möjligt, säger Anders Persson.
Israel och Palestina-frågan är en för Europa infekterad konflikt. Om Internationella domstolen inleder en brottsundersökning kan det få europeiska länder att reagera – men exakt hur är det för tidigt att säga någonting om.
– Olika länder i Europa har olika relationer till Israel. Sverige har ännu inte kommenterat det här. Det är många länder som har avvaktat med det, säger Anders Persson.
