De covidhärjade ekonomierna i Europa ska nu injiceras med otaliga miljarder. Trots skarpa utsläppsmål kommer EU-kommissionen i vissa fall tillåta att medel används till naturgas, enligt nya riktlinjer.
Det rör sig om riktlinjer som påverkar hur EU:s återhämtningsfond ska användas. Det vill säga 672,5 miljarder euro. En smått hisnande summa som inte bara ska få fart på unionens sargade ekonomier, utan även bidra till att EU uppnår klimatmålet om nettonollutsläpp till 2050.
Åtminstone 37 procent måste spenderas direkt på klimat- och miljöprojekt. Övriga projekt måste garantera att de inte skadar unionens miljö- och klimatmål. Men i vissa fall kan projekt som rör fossil naturgas tillåtas, i de fall det kan klassas som ett övergångsbränsle, enligt de nya riktlinjerna.
Det vill säga att kraftvärmeverk som vill sluta använda kol, tillfälligt övergår till naturgas. För även om också naturgas är fossilt, bidrar det med mindre koldioxid till atmosfären än kol. Utbetalningar kommer att vara förbundna med villkor som ska försäkra att det inte innebär att länderna låser in sig i ett fossilt beroende, enligt riktlinjerna. Men The European Environmental Bureau, som samlar över 200 europeiska miljöorganisationer, låter sig inte övertygas.
– Där finns inget sådant som ett ”övergångsbränsle” när miljoner av euro investeras i långlivade och dyra teknologier som behövs för att producera, transportera och distribuera fossila bränslen. Fossil gas är inte något övergångsbränsle, det är överblivna tillgångar och en klimatkatastrof för människor och planet, säger Barbara Mariani från EEB, i ett uttalande.
Bidrar till utsläpp av metan
Även om naturgas bidrar med mindre koldioxid till atmosfären än olja och kol, har flera studier visat att utvinningen och transporten orsakar stora utsläpp av metan. En växthusgas som inte är lika långlivad som koldioxid – men som har desto kraftigare inverkan på klimatet.
Med en uppvärmning som redan nått 1,2 grader och ett råd från FN:s klimatpanel att snabbt kapa utsläppen, kan det metan som släpps ut bidra till att planeten hettas upp så mycket att det utlöser så kallade tipping points. Det vill säga återkopplingsmekanismer som gör att uppvärmningen i sig bidrar till att än mer växthusgaser släpps ut, vilket – om det tillåts gå för långt, kan innebära att upphettningen blir ostoppbar.
Enligt IPCC är risken för irreversibla tipping points begränsad om uppvärmningen kan dämpas till mellan 1,5 och 2 grader. Andra forskare – så som svenska klimatexperten Johan Rockström, har i en artikel i Nature varnat för att brytpunkterna kan nås redan inom spannet av 1,5 och 2 graders uppvärmning.
Exempel på tipping points är bland annat att permafrost smälter eller Amazonas regnskog förvandlas till savann.
