”Den redan höga ambitionen på miljö- och klimatområdet höjs nu ytterligare”, sa landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) under en presskonferens idag. Men för Världsnaturfonden WWF är den jordbruksstrategi som presenterades en besvikelse. ”Den leverar inte på våra miljö- och klimatmål”, säger Gustaf Lind, miljöorganisationens generalsekreterare i ett uttalande.
Ramarna är redan satta av EU i den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP:en), som redan i sig kritiserats hårt för att inte ligga i linje med EU:s klimat- och miljömål, även om den ses som ett steg framåt. Den viktigaste nyheten är att 25 procent av inkomststödet till jordbruk går till nya ettåriga miljöersättningar.
Läs mer: Få miljövinster i överenskommelse om EU:s jordbrukspolitik
När landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg kallade till presskonferens idag stod det klart att de pengarna bland annat ska gå till ekologisk produktion, precisionsodling, odling av mellangrödor för kolinlagring, samt odling av fånggrödor och vårbruk för minskat växtnäringsläckage.
Men Världsnaturfonden WWF är inte imponerade. Bland annat för att regeringen samtidigt vill ta bort vallersättning i slättbygd.
”Vall (gräs- och klöverblandningar) är den gröda som lagrar in mest kol, och borttagandet av stödet kommer också att slå hårt mot många naturbetesbönder”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.
Inget stöd till proteingrödor
WWF är också kritiska till att vad de kallar ”små, men viktiga, miljöersättningar för biologisk mångfald, som restaurering av naturbetesmarker och skötsel av myrslåtterängar” flyttas ut ur den gemensamt finansierade jordbrukspolitiken.
– Nu är det upp till regeringen och partierna i riksdagen att visa att man kommer att prioritera dessa viktiga miljöstöd i kommande statsbudgetar, annars riskerar artrika marker att förbuskas och vi tappar farten i restaureringsarbetet, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF i ett uttalande.
Miljöorganisationen ser det också som en missad chans att använda jordbrukspolitiken för att öka produktionen av proteingrödor.
”Det skulle minska beroendet av importerad soja och stärka beredskapen i vårt livsmedelssystem. Men regeringen avstår från att införa odling av proteingrödor som en ny ett-årig miljöersättning, på tvärs mot Kommissionens viljeinriktning”.
