Radar · Inrikes

Blodprov förbättrar jakten på prostatacancer

En kombinera den MR-undersökning med ett blodprov kan minska överdiagnostiken av prostatacancer minska med upp till 70 procent.

Genom att kombinera en MR-undersökning med ett blodprov kan överdiagnostiken av prostatacancer minska med upp till 70 procent. Äntligen ligger vägen öppen för screening av prostatacancer, anser forskarna.

För tre år sedan sade Socialstyrelsen nej till allmän screening av prostatacancer, något som retat gallfeber på bland annat Prostatacancerförbundet.

Som skäl anger Socialstyrelsen risken för överdiagnostisering, det vill säga att man i samband med screeningen hittar långsamväxande och/eller godartade tumörer, som aldrig skulle utgöra någon fara för patienten.

– Risken är uppenbar att man skapar cancerpatienter i onödan, säger Martin Eklund, lektor och forskare vid Karolinska institutet, till TT.

Det är skälet till att inget annat land, förutom Litauen, har infört en sådan screening.

Det klassiska tillvägagångssättet vid upptäckt av prostatacancer är att mannen lämnar ett blodprov. Om provet visar förhöjda värden av prostataspecifikt antigen (PSA), tas vävnadsprover (biopsier) från prostatakörteln.

Dessa biopsier tas dock enligt ett standardschema. Nålarna riskerar alltså att missa tumörer, alternativt hitta tumörer som aldrig skulle utgöra någon risk för patienten.

Ångestframkallande

Patienten får en cancerdiagnos som lämnas obehandlad, men måste lämna nya vävnadsprover med jämna mellanrum.

– Det slukar resurser och kan vara väldigt ångestframkallande. Många hoppar av, säger Martin Eklund.

Det finns alltså en önskan att undersökningarna endast ska hitta kliniskt signifikanta tumörer, det vill säga sådana som har betydelse för patientens chanser att överleva sjukdomen.

I juli kunde Martin Eklund visa att denna överdiagnostik kan minska med hjälp av en magnetkameraundersökning (MRI). Resultatet, som publicerades i New England Journal ofMedicine, väckte stor uppmärksamhet.

– Man får en bild och radiologen kan se potentiella tumörer, säger Martin Eklund.

Ett problem är dock att MR-kameror inte växer på trän. De är dyra och ska ofta delas med en rad andra undersökningar som utförs på sjukhusen.

Men nu kan samma forskare visa att om MR-undersökningarna kombineras med ett nytt blodprov, Stockholm3, kan överdiagnostiken och behovet av MR-undersökningar minska ytterligare.

Till skillnad från att bara mäta PSA, tar Stockholm3-testet även hänsyn till en rad andra proteinmarkörer, genetiska markörer samt kliniska uppgifter, som analyseras med hjälp av en algoritm. Tidigare forskning har visat att detta test minskar risken för överdiagnostik, jämfört med ett ”vanligt” PSA-prov.

Ordnad screening

I den aktuella studien, som nu presenteras i Lancet Oncology, visar forskarna att om de båda metoderna kombineras, så kan överdiagnostiken minska med upp till 69 procent, samtidigt som antalet biopsier halveras.

– Detta samtidigt som vi hittar lika många kliniskt signifikanta tumörer, säger Martin Eklund.

På så sätt, säger han, ligger nu vägen öppen för en mer omfattande ordnad screening av prostatacancer, liknande den som sker av bröstcancer med hjälp av mammografiundersökningar.

– Personligen tycker jag att det nu är motiverat att undersöka den saken igen, mot bakgrund av de här studierna. Självfallet är det Socialstyrelsen som ska ta ställning till det, men jag är övertygad om att det här innebär att man nu skulle kunna genomföra det på ett ordnat sätt, säger Martin Eklund.

Tillsammans med två andra forskare tillika medförfattare till de aktuella studierna, Henrik Grönberg och Tobias Nordström, äger Martin Eklund aktier i A3P Biomedical AB, som äger rättigheterna till Stockholm3-testet. All forskning som nu redovisas, har dock utförts på Karolinska institutet.

Fakta: Cancer

De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer samt lungcancer.
Både gener och livsstilsfaktorer kan orsaka sjukdomen. Den allra största delen, cirka två tredjedelar, handlar dock om slumpen. Otur, helt enkelt.
Att cancer är en genetisk sjukdom är inte detsamma som att all cancer är ärftlig. För vissa cancertyper, som prostatacancer och bröstcancer, kan det ärftliga ha större betydelse än för andra.
Ohälsosam mat, rökning, sol och alkohol kan bidra till att man får cancer. Radioaktiva ämnen eller röntgenstrålar kan i höga doser också framkalla cancer.
Källa: Cancerfonden