En ny apptjänst hos Coop hjälper kunderna att äta mer hållbart. När Syre testar några varor visar det sig att ekologisk yoghurt får sammantaget bättre betyg än ekologiska kikärtor på tetra. Även en produkt med palmolja värderas som hållbar. Coop menar dock att det inte går att räkna på det sättet, och miljöorganisationer hyllar initiativet.
I dag lanserar Coop Hållbarhetsdeklarationen – en tjänst i deras app, som ska göra det enklare att göra medvetna val för den som vill äta hållbart, enligt Coops pressmeddelande.
Med apptjänsten går det att scanna av streckkoder på 10 000 matvaror, och då få ett betyg på hur hållbar produkten är. De kategorier som redovisas är klimat, biologisk mångfald, bördighet, vatten, bekämpningsmedel, övergödning, djuromsorg och antibiotika, arbetsförhållanden, lokalbefolkning, samt lagefterlevnad och spårbarhet. Ju lägre siffran är desto bättre betyg.
Många tänker kanske att det är mer hållbart att äta vegansk mat, jämfört med produkter som kommer från djur. När Syre testar att scanna några varor är därför resultaten från appen något förvånande. Det visar sig att exempelvis ekologisk yoghurt får bättre betyg gällande hållbarhet än ekologiska kikärtor i tetraförpackning. Sammantaget får yoghurten 12 poäng jämfört med kikärtornas 15, när Syre räknar ihop siffrorna.
Men det går inte att slå ihop poängen på det sättet, menar Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Coop.
– Det blir inte vetenskapligt. För då skulle vi värdera de olika kategorierna lika högt, och det gör vi inte, säger hon.
Men finns det inte en risk för att folk kommer räkna ihop de olika kategorierna på eget bevåg?
– Ja, men det är inte meningen. För alla frågor hänger ihop, säger Charlotta Szczepanowski.
Orsaken till att de ekologiska kikärtorna får sämre sammanslagna siffror är att de kommer från Italien. Men det beror inte på transporten därifrån, för klimatavtrycket från frakten är lågt.
Utan orsaken till den högre summan hos kikärtorna är att risken är större för att arbetsvillkoren där är något sämre än i Sverige. Dessutom är det större risk för vattenproblem i Italien, enligt WWF:s water risk filter, som Coop hämtat statistik i från. Just vatten får en fyra, alltså näst sämst betyg som går att få i appen.
Vad gäller klimatet får kikärtorna dock bästa betyg – en etta.
Därför får yoghurten grönt ljus ur klimatsynpunkt
Men yoghurten kommer tätt efter kikärtorna. Den får också grönt ljus för klimatet, även om den är snäppet sämre och får en tvåa. Detta trots att uppfödningen av kor generellt är absolut sämst ur klimatsynpunkt när det gäller livsmedel.
Att yoghurten hamnar så högt på listan beror troligtvis på att en ko producerar mycket mjölk under sin livstid, och i Sverige används mjölkkorna sedan till kött.
– Det minskar troligtvis klimatbelastningen för mjölken, säger Charlotta Szczepanowski, som
hänvisar till att beräkningen är gjord enligt så kallad livscykelanalys av det statliga forskningsinstitutet Rise, och att Coop hämtat informationen från deras databas.
”Veganer får gärna hjälpa oss att utveckla appen”
När det gäller djuromsorg och antibiotika får yoghurten högsta betyg.
– Vi har en ganska bra djurhållning i Sverige och i och med att den är kravmärkt innebär det ytterligare kontroller, säger Charlotta Szczepanowski.
Att djurhållningen är bra i Sverige skulle inte så många veganer hålla med om. Vad vill du säga till dem?
– De får jättegärna titta i vårt regelverk och hjälpa oss att utveckla. Vi försöker göra en så vetenskaplig bedömning vi kan utifrån den fakta vi får fram, och vill att kunderna ska förstå att det finns olika perspektiv, säger Charlotta Szczepanowski.
Därför får grädde med palmolja bra betyg
En annan produkt som – liksom kikärtorna – får högsta betyg både när det gäller klimat och biologisk mångfald, är sojagrädden Alpro whipping. Detta trots att den innehåller palmolja.
Palmolja orsakar skövling av regnskogen. Visserligen är palmoljan i Alpros sojagrädde certificerad, men enligt Naturskyddsföreningen bör palmolja aldrig ses som hållbar, dels eftersom den kommer från plantager, dels på grund av de bristande kontrollerna av cerifieringen.
Att en del produkter som innehåller mycket vatten får ett bra hållbarhetsbetyg är ett problem, anser Charlotta Szczepanowski.
Orsaken är att palmoljan är en sådan liten del av innehållet. Livsmedelsföretagen ger andelen innehåll i sina produkter upp till tio procent. Annars skulle Coop få hela receptet, som ju är en företagshemlighet. Och eftersom just grädde och drycker innehåller mycket vatten, blir andelen palmolja under tio procent. Därför görs beräkningen endast på vattnet i Coops beräkning.
– Vi har vänt och vridit på det här, men det här är det bästa vi har kommit fram till hittills, säger Charlotta Szczepanowski.
Många anser ju att klimatet är en ödesfråga, varför värderas den kategorin lika högt som till exempel efterlevnad av lagar och spårbarhet?
– Det är en jättesvår fråga. Biologisk mångfald, vatten och antibiotikaresistens är också stora frågor för planeten. Vi har inte den kunskapen att bedöma de frågorna gentemot varandra, utan vi ville ha med alla. Det är därför det inte går att räkna ihop kategorierna, säger Charlotta Szczepanowski.
Miljöorganisationer hyllar initiativet
Även om Naturskyddsföreningen är negativa till certifierad palmolja, uppskattar de Coops initiativ att ta fram hållbarhetsdeklarationen.
– Det är ett jättebra första steg för att öka insyn i varors påverkan på människa och miljö som inte duckar för komplexiteten. Det här är ett försök att deklarera hållbarhet ur flera synvinklar, och det är i princip omöjligt att göra helt vattentätt. Naturskyddsföreningen vill till exempel se att även positiva effekter, som biologisk mångfald, ska synas i deklarationen. Men Coop verkar helt inställda på att utveckla konceptet. Initiativet är toppen, säger Pim Bendt som dock inte testat appen själv, men haft samtal med Coop om apptjänsten innan lanseringen och då kikat på de spindeldiagram som – förutom siffrorna – visar varans avtryck på hållbarhet
Även WWF uppskattar Hållbarhetsdeklarationen.
– Vi gillar verkligen Coops ambition att adressera och synliggöra en bredd av olika hållbarhetsfrågor. Det minskar risken för att man hamnar fel när man bara tittar på en fråga i taget. Man måste komma ihåg att verktyget ger en generell bild. I takt med att fler aktörer bidrar med data på sina produkter så kan kvaliteten förbättras, skriver Anna Richert.
