Sverige vill inte se någon ny insatsstyrka i EU, som utrikeschefen Josep Borrell föreslår. ”Det är inte den svenska linjen”, tycker försvarsminister Peter Hultqvist.
I drygt ett år har EU:s utrikeschef Josep Borrell arbetat med en ”strategisk kompass” för att stärka EU:s försvars- och säkerhetspolitik.
Förslaget presenteras under en arbetsmiddag för medlemsländernas utrikes- och försvarsministrar på måndagskvällen.
Tanken är att under vintern enas om vad EU ska satsa på inom säkerhetspolitiken, exempelvis för att bekämpa hybrid- och cyberattacker och kunna göra ordentliga insatser, även militärt.
– Någon kommer att säga att det är mycket, någon annan att det inte är tillräckligt. Men vi måste diskutera vilka ambitioner vi ska ha, sade Borrell i en genomgång för TT och en grupp andra Brysselkorrespondenter i förra veckan.
Viktigt samarbete
Sverige både berömmer och kritiserar.
– EU måste ta större ansvar för sin egen säkerhet och sin motståndskraft och ha ett ökat både försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Det tycker vi är väldigt positivt, säger utrikesminister Ann Linde (S).
– Det som är viktigt för oss är bland annat att den transatlantiska länken och samarbetet med länder som Kanada, USA, Storbritannien och Norge upprätthålls och att vi hittar ett läge där Nato och EU samarbetar på ett sätt så att man kompletterar varandra och inte konkurrerar, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Insatsstyrka?
Ingen av dem är dock förtjust i Josep Borrells önskemål om en ny snabbinsatsstyrka på upp mot 5 000 man.
– Det tror vi inte alls är rätt väg att gå. Det finns redan insatsstyrkor som EU har, som aldrig någonsin använts. Det är inte effektivt. Vi vill att man ska använda de strukturer som finns, säger utrikesministern.
– Vi har sagt återkommande att det där är inte den svenska linjen. Samtidigt får man titta på om en ”koalition av villiga” kan vara ett sätt att bidra till att få styrkor som är beredda att agera i eventuella kriser och konflikter. Vi tror att det avgörande är snabbheten i politiska beslut. Och i olika länders vilja att agera utifall att det är nödvändigt, säger försvarsministern.
"Överdrivet"
Inte heller Josep Borrells uttalanden på förhand om att ”Europa är i fara” faller i god jord hos svenskarna.
– Jag tycker det är överdrivet att säga att Europa är i fara. Däremot måste vi självklart ha en motståndskraft och det gäller inte minst mot civila hot som till exempel pandemier och klimatförstöring, säger Ann Linde i Bryssel.
Fakta: EU:s strategiska kompass
EU:s utrikeschef Josep Borrell fick i juni 2020 i uppdrag att ta fram en ny ”strategisk kompass” för EU:s försvars- och säkerhetspolitik.
Kompassen har fyra huvudområden: krishantering, motståndskraft, kapacitet och partnerskap. Borrell trycker särskilt hårt på ”kapaciteten” – att EU behöver utveckla gemensam förmåga att hantera kriser.
Huvudpunkten är en egen militär snabbinsatsstyrka, ordentligt samövad och redo att sättas in som exempelvis fredsbevarande i Libyen eller vid en evakueringssituation som i Afghanistan.
På temat kapacitet tar Borrell också upp fyra konkreta förmågor att utveckla: nya obemannade marina farkoster, ett framtida luftstridssystem, rymdbaserad markövervakning och en ny stridsvagn.
Planen presenteras för medlemsländernas försvars- och utrikesministrar under måndagen och ska sedan diskuteras fram till ett toppmöte i mars 2022.
