Tidigare i dag gav Vänsterpartiledaren Nooshi Dadgostar regeringen en tidsfrist på 48 timmar för att antingen slopa förslaget om fri hyressättning i nyproduktion eller att starta nya förhandlingar där Hyresgästföreningen ingår.

Annars går V vidare i processen för att försöka väcka misstroende mot regeringen.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har invändningar mot båda kraven.

– Det finns inget regeringsförslag. Läget är att vi har tagit emot en utredning som just gått ut på remiss, säger Morgan Johansson (S) på en pressträff.

– Det finns gott om tid att justera ett förslag senare. Men vi kan ju inte dra tillbaka ett förslag som inte finns.

Har kontakt

Vad gäller kravet om att förhandla med Hyresgästföreningen säger ministern:

– Vi har nära kontakter med Hyresgästföreningen, och de har till och med suttit med i utredningen, säger Johansson.

– Dessutom vill jag markera att en regering måste prata med alla parter.

Han tycker Vänsterns hot om misstroendeförklaring är oseriöst.

"Halsstarrigt"

– Misstroende är politikens kraftigaste verktyg och måste hanteras med omdöme. Att hota med misstroendeförklaring på grund av ett förslag som inte finns är halsstarrigt, säger Johansson.

Han tycker att tajmingen är dåligt vald – att riskera en regeringskris mitt under en pandemi.

– Jag tror inte att medborgarna vill ha en politisk kris ovanpå allt annat nu, säger han.

Han pekar också på de problem som troligen uppstår om regeringen faller och en ny regering ska bildas.

– Det här är ingen lek. Jag skulle därför vilja uppmana alla omdömesgilla personer att inte fatta några förhastade beslut, säger Johansson.

Behöver inte tiden

Han behöver heller inte så mycket mer tid för att svara Nooshi Dadgostar.

– Vi tycker inte att man behöver vänta 48 timmar. Det här är vårt svar, säger Morgan Johansson.

Han säger också att han är öppen för att samtala med Vänsterpartiet.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.

26 procent av 20- till 27-åringar bor hemma hos föräldrarna, enligt rapporten Unga vuxnas boende 2023. Bland dem är 77 procent, det vill säga cirka 190 000, vad Hyresgästföreningen kallar ”ofrivilligt hemmaboende”. 65 procent av unga vuxna har eget boende.

Gunnar Bergman, ordförande för Hyresgästföreningen Norrland, pekar på problemen med att vara ung på bostadsmarknaden.

– Inte nog med att det är svårt att hitta någonstans att bo, på vägen kan du också bli utsatt för trakasserier, ockerhyror eller oseriösa hyresvärdar och bli ofrivilligt hemmaboende. Den skeva bostadsmarknaden påverkar unga vuxnas livsval och framtidstro och det är dags att politiken tar sitt ansvar, säger han i ett pressmeddelande.

Behöver byggas mer

Enligt Hyresgästföreningen visar rapporten med ett ökat antal ofrivilligt hemmaboende på en ”pressad situation”. 29 procent, nästan en tredjedel, oroar sig för att inte hitta något boende och 35 procent, drygt en tredjedel, tvekar inför att bilda familj på grund av läget på bostadsmarknaden.
Sedan 1997, när Hyresgästföreningen påbörjade sin undersökning, har andelen unga hemmaboende ökat från 15 till 26 procent.

Ola Palmgren, vice förbundsordförande och ansvarig för Hyresgästföreningens rapport, säger till Dagens nyheter att det behöver byggas mer, och bostäder som unga har råd med.

– Då måste det finnas statliga investeringar i bostadsbyggandet. Vi vill se förmånliga bygglån så att de som kan och vill bygga kan göra det till lägre kostnader.

Så sent som den 15 november klubbades det nya mediestödet, som ska ersätta tidigare stödformer för svenska medier, i riksdagen. Både sena besked och vad som sedan tidigare varit känt om utformningen av stödet har redan lett till neddragningar och farhågor om tidningsnedläggningar, något som Syre rapporterat om tidigare.

Att stödet behövt godkännas av Europeiska kommissionen är också en faktor i beslutsprocessen. Två veckor efter riksdagsbeslutet, den 30 november, gav kommissionen sitt klartecken.

I en kommentar efter EU-beslutet avfärdar kulturminister Parisa Liljestrand (M) branschens kritik för att så mycket varit osäkert in i det sista, rapporterar TT.

”Det har varit tight från start men processen har inte kunnat påskyndas mer än vad vi gjort”, skriver hon.

I ett uttalande på regeringens hemsida beskriver hon bevekelsegrunderna för utformningen av förordningen, som beslutades vid det extrainsatta regeringssammanträdet på fredagen:

– Utgångspunkten har hela tiden varit ett teknikneutralt system som riktas mot de medier som verkligen behöver stöd. Detta för att främja en mer långsiktig bärkraft, även för små aktörer. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

På regeringens hemsida finns frågor och svar om innehållet i förordningen, som nu analyseras på berörda redaktioner runt om i landet, vilket även gäller Syre.

Den nya lagstiftningen om mediestöd träder i kraft 1 januari 2024. Förordningen är ännu inte offentliggjord, men kommer enligt regeringen ”att kungöras i närtid och finnas tillgänglig på svenskforfattningssamling.se”.