Syre intervjuar tre svenskar med ett brinnande engagemang och ställer frågan: Hur mår demokratin? Och hur kan vi stärka den? Idag: Ellen Hansson, ordförande för Tillsammansskapet.

Läs också:
Barbro Westerholm: ”I en demokrati behövs vakthundar”
Aysha Jones: ”Man bemöter inte SD bäst genom att ägna tid åt Åkesson”

– För mig är det civilsamhället som är demokratin.

Det är där, i föreningar, nätverk och organisationer, som människor kommer samman för att driva verklig förändring. Så ser Ellen Hansson på det. Då blir frågan: Hur mår civilisamhället? Och svaret: Sådär. Pandemin har kostat på, konstaterar hon.

– Vårt arbete bygger på organisering i lokalsamhället med fysiska möten. Att mötas spontant, ha låga trösklar och att välkomna alla fungerar inte på samma sätt digitalt eftersom alla inte har samma tillgång till vare sig tekniken eller språket, säger Ellen Hansson.

När samhället nu öppnar upp finns hopp om tillfriskning. I Tillsammansskapets lokalgrupper runt om i landet börjar aktiviteten så sakteliga spira igen. På många håll är just det fysiska mötet själva poängen, att föra människor i lokalsamhället samman. Med kaféer som mötesplats vill man stärka sammanhållningen mellan nya och gamla invånare på orter som Eksjö, Höör och Kungsbacka. Rasism motas med fika.

På andra håll ordnas handfasta kurser som ska underlätta för arbetslösa att få jobb. I Göteborg, där Ellen Hansson bor, har Tillsammansskapet genom frivilliga krafter erbjudit både övningskörning och kurs i körkortsteori.

– Det är inte alla som har råd med dyra körlektioner och skaffa sig det körkort som de behöver i arbetslivet, säger Ellen Hansson.

Uppgivenhet breder ut sig

Det sociala arbetet varvas med opinionsbildning. Under senare tid har protester mot marknadshyror och den nya mer restriktiva migrationslagen stått i fokus på flera håll. Genom att stötta människor som vill engagera sig exempelvis genom kurser i organisering vill man bidra till att fler blir aktiva deltagare i demokratin.

– Om fler känner sig inkluderade och har möjlighet att påverka kan demokratin stärkas.

En svårighet är den uppgivenhet över samhällsutvecklingen som tenderar att breda ut sig, enligt Ellen Hansson. Hon ser det inte minst inom den asylrättsrörelse där hon tidigare varit engagerad.

– Många har tappat tron på civilsamhällets förmåga att påverka. Man känner att det inte spelar någon roll hur mycket man demonstrerar, att det ändå inte händer något och att politikerna inte lyssnar.

Människors utanförskap är ett annat hinder hon ser för en levande demokrati. För henne är ökad jämlikhet därför en demokratifråga. Nedskärningar av aktiviteter för unga blir ett hot. Likaså den allt mer privatiserade välfärd som hon menar gör att skillnaderna växer mellan olika gruppers tillgång till god utbildning, vård och omsorg.

– Det är klart att demokratin hotas om människor inte känner att deras röst är viktig.

Eldsjälarna i bostadsområdena

På frågan om hur vägen framåt ser ut pekar Ellen Hansson återigen på civilsamhället och på enträget arbete lokalt, i vardagen. På eldsjälarna i bostadsområdet i stadens utkant som i det tysta driver de fotbollsklubbar eller kvinnokooperativ som skapar mening och mötesplatser.

– Det är de som får små frön att gro. Ett hållbart förändringsarbete handlar om att möjliggöra alla de initiativen.

Kamp mot rasism står i centrum för Tillsammansskapets arbete. Men det är inte motståndarna man fokuserar på. Snarare än att demonstrera när nazister dyker upp lägger man tid på det egna arbetet för att stärka människors engagemang och att ge människor platser att mötas.

– Vi vill förena de grupper splittringspolitiken vill ställa emot varandra. Klampar vi tillsammans mot ojämlikhet blir vi starkare. Det är så vi tänker. Vi tror på positiva krafter, att vi är starkare än hatet mellan människor.

"Flyktingkrisen har aldrig stannat av"

Deppigt kan tyckas, men ytterligare hopp hämtar Ellen Hansson ur de globala krisernas stora allvar. Klimatkrisen gör oss helt enkelt tvungna att engagera oss, resonerar hon.

– Vi kommer att tvingas komma samman för att skapa förändring.

Inte heller flyktingars situation kommer vi i längden kunna blunda för, menar hon. Även om de som når Europa och Sverige i dag är få, växer antalet flyktingar globalt.

– Flyktingkrisen har aldrig stannat av, det är fler på flykt i världen än någonsin. Att stänga gränsen är inte hållbart på sikt.

Ellen Hansson ser en ung generation som inte nöjer sig med det lilla och som är stark nog att påverka utvecklingen, över landsgränserna.

– När Black lives matter och Greta Thunberg får sådant genomslag och mobiliserar så många då ser man att det finns extremt starka krafter ute i världen som kräver förändring.