Radar · Utrikes

Nya spänningar förvärrar låsningarna inom FN:s säkerhetsråd

Sprickan mellan de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, med Kina och Ryssland på ena sidan och USA, Frankrike och Storbritannien på andra sidan, ser inte ut att avta inom en snar framtid.

Den ökande sprickan mellan USA och Kina hotar att ytterligare paralysera säkerhetsrådet, FN:s mäktigaste organ. Detta samtidigt som ett stort antal krig och konflikter i världen rasar vidare.

På senare tid har kritiken hårdnat mot FN:s säkerhetsråd på grund av dess oförmåga att bidra till lösningar för många av de konflikter och politiska kriser som fortsätter att plåga världen. Det handlar bland annat om situationen i Syrien, Jemen, Afghanistan, Irak, Myanmar, Somalia, Sydsudan och Libyen – samt den mycket långvariga konflikten i Palestina.

Sprickan mellan de fem permanenta medlemmarna, där Kina och Ryssland ofta står på den ena sidan och USA, Frankrike och Storbritannien på den andra, visar inga tecken på att avta. Vissa bedömare menar att den klyftan förhindrar säkerhetsrådet att fungera som det var tänkt.

De fem stormakterna anklagas dessutom för att i allt högre grad skydda sina allierade – även när dessa länder anklagas för krigsbrott, folkmord och andra grova människorättskränkningar.

Förra veckan uppmanade Yasmine Ahmed, chef för den brittiska avdelningen av Human Rights Watch, Storbritannien att formulera en resolution i säkerhetsrådet om ett vapenembargo och riktade sanktioner mot militären i Myanmar. Minst 580 människor har dödats i landet sedan militären genomförde sin statskupp i början av februari. Yasmine Ahmed menar att säkerhetsrådet nu måste ”göra mer än att komma med uttalanden och genomföra verkliga åtgärder”.

Men liksom vid de flesta andra konflikter är införandet av ett vapenembargo inte särskilt troligt, eftersom de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet samtidigt är stora leverantörer av vapen till olika krigförande parter.

USA:s president Joe Biden har beskrivit de nya spänningarna i världen som en konfrontation mellan demokratier och auktoritära stater.

Nyligen publicerade New York Times en analys som slår fast att Kina på senare tid har närmat sig Ryssland, en utveckling som ska ha inletts efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014.

Författaren Ian Williams, som är ordförande för FN-korrespondenternas förbund, säger till IPS att de permanenta medlemmarna numera utnyttjar sina veton ”rent affärsmässigt”.

– De ser efter sina klienter och allierade. Det finns inga skäl att tro att Kina eller Ryssland skulle agera konstruktivt. Men USA sitter heller inte i en position där de kan säga något om Syrien samtidigt som de skyddar Saudiarabien och Israel, säger Ian Williams.

När FN:s generalsekreterare Antonio Guterres nyligen fick frågor om säkerhetsrådets bristande agerande gentemot militärjuntan i Myanmar svarade han att det behövs en större enighet inom det internationella samfundet.

Vijay Prashad, chef för institutionen Tricontinental: Institute for Social Research, menar att säkerhetsrådet är ett offer för de politiska strider som pågår i världen.

– Det skulle vara mycket bättre och mer demokratiskt om generalförsamlingens makt stärktes. Men sedan 1970-talet har vi sett hur i synnerhet USA agerat för att underminera generalförsamlingens befogenheter i syfte att förflytta beslutsfattandet nästan helt till säkerhetsrådet, säger han till IPS.