Hårdare straff har inte någon större effekt på brottsligheten. Det är ett känt faktum men förslagen om straffskärpningar duggar tätt. ”I diskussionsläget nu är mycket fokus på straff. Vi närmar oss ett val och då får man gå i takt med vad väljarna tycker är en viktig fråga”, säger Michael Ländin (S).
Kriminalvården konstaterar i sin nya rapport att straff har en begränsad avskräckande effekt på brottsnivån i samhället, rapporterar facktidningen Publikt.
I rapporten hänvisas till tre antaganden: Straff förväntas avskräcka från att begå brott, den som är inlåst kan inte begå ytterligare brott och straff minskar återfall i brott, till exempel genom rehabilitering under strafftiden.
”Mer stöd finns för att frihetsberövande straff kan minska brottsligheten genom inkapacitering; storleken på den direkta brottsminskningen varierar i olika studier och beror bland annat på vilka individer som frihetsberövas. Vad gäller återfall i brott tyder vissa svenska och nordiska studier på att fängelsestraff i viss utsträckning kan minska återfall i brott, medan andra studier pekar på motsatsen”, står det i rapporten.
Fler straffskärpningar
Sedan 2014 har regeringen initierat fler än 60 straffskärpningar för organiserad brottslighet. I slutet av augusti kom också gängbrottsutredningen, med omfattande skärpningsförslag.
– Det här är de mesta straffskärpningar som har presenterats i Sverige någon gång, sa justitieminister Morgan Johansson (S) på en pressträff.
Oppositionsledaren Ulf Kristersson lägger stort fokus på ytterligare skärpta straff.
Men sex kriminologer på Stockholms universitet har ifrågasatt straffskärpningar och menar också att stödet för att hårdare straff minskar brott är svagt.
”En ständigt återkommande skärpning av straffen är dyrt, verkningslöst och ibland till och med kontraproduktivt”, skrev de på DN debatt 2018.
De menar att det är stora ekonomiska och sociala kostnader av ”massinlåsningen av företrädelsevis unga svarta män från socialt utsatta områden”, som förklarar en liten del av brottsminskningen i USA.
Men Fredrik Kärrholm, kriminolog och polis i Rinkeby, vill fördubbla straffen.
– Den som sitter i fängelse kan inte begå brott. Vi behöver låsa in människor under en lång tid, sa han till Aftonbladet 2020.
”Täppa igen klyftorna”
Rättspolitiska talespersonen Johan Forssell (M) skrev i somras ”sätt kriminella ungdomar längre i fängelse” på DN debatt. Michael Ländin (S), Kalmarpolitiker och riksdagsersättare, replikerade och lyfte frågan: ”Minskar kriminalitet av hårdare straff?”
Han skrev vidare: ”Vi politiker har ett ansvar att satsa på utsatta områden. Vi måste se till att det är lättare att utbilda sig än att bli kriminell och att det är lättare att få jobb än att bli langare.”
Michael Ländin vill se mer insatser för ”att täppa igen de klyftor som uppstått i Sverige sedan 1980-talet”. Med fler lärare och mindre grupper kan fler lyckas i skolan samt i andra knutpunkter i samhället, där socialtjänst, arbetsförmedling och andra myndigheter ger stöd för sysselsättning.
– I regeringens budget går också mycket pengar till kommunerna, säger han.
Han menar att den allmänna debatten och medias bevakning fokuserar på straffskärpningar.
– Gäng och skjutningar uppmärksammas mycket i medier och oroar många, som reagerar med ryggmärgen: Det här måste vi stoppa! Då letar man lätt efter enkla lösningar på komplexa problem. Det är mänskligt, säger Michael Ländin.
Skärpning oklar effekt
Den avskräckande effekten av straff är alltså begränsad, enligt Kriminalvårdens rapport.
”Vad gäller avskräckande effekter av straffets stränghet finner enligt studier i regel små, om några, effekter på den samhälleliga brottsnivån. Däremot indikerar några studier att vissa straffskärpningar riktade mot individer med tidigare domar kan avskräcka den grupp som direkt påverkas av straffskärpningen från att begå brott.”
Mer avskräckande än skärpta straff är ökad säkerhet i gripande och lagföring.
