Varmare klimat tvingar jordens djur och fåglar att anpassa sig. En ny studie visar att förändringarna inte bara rör beteenden utan också djurens anatomi. Bland annat har det visat sig att fåglar på relativt kort tid får större näbb för att bättre kunna göra sig av med överskottsvärme.
Att djur och fåglar ändrar sina beteenden för att anpassa sig till klimatet är känt. Det kan handla om att de får söka sig till nya geografiska områden för att finna föda, eller att tidpunkten för fåglars migration och häckning förflyttas. Men konsekvenserna av ett varmare klimat har visat sig bli än mer drastiska för flera arter av varmblodiga djur, visar en ny studie från Australien.
Forskare har kunnat iaktta att extremiteter som näbbar, svansar och öron, som ofta används för att transportera värme, helt enkelt blir större då volymökningen gör att djuren bättre kan hantera den högre temperaturen.
– Den här studien visar att det finns fler sätt för djuren att anpassa sig på och som vi bör undersöka, och vi bör notera att klimatförändringar pressar djuren att anpassa sig så här. Det är väldigt alarmerande, säger Sara Ryding vid Deakin-universitetet i Melbourne, som är huvudförfattare till studien.
Evolution fast forward
Studien är en del i Sara Rydings doktorandprojekt som handlar om hur i synnerhet fåglar påverkas i takt med klimatförändringarna. Genom att sammanställa tidigare forskning har hon kunnat se samband som talar för att förändringar i fåglars morfologi beror på förhöjda temperaturer.
– Man ser förändringarna hos så många olika djur och i olika ekosystem, och det de alla har gemensamt är klimatförändringar.
Den här sortens utveckling tar vanligtvis väldigt lång tid, men det vi ser nu har skett under bara ett hundratal år.
– Det är det här som jag tycker är jätteintressant. När vi pratar om evolution brukar det handla om tusentals år, men nu sker förändringar på så mycket kortare tid. Då blir det stor press på djuren att hitta sätt att överleva på. Vi vet från andra situationer att när det är stor press på djur så kan de utvecklas snabbt.
De studier som Sara Ryding har gått igenom har använt sig av samlingar i museer, där forskarna har jämfört exemplar av uppstoppade fåglar från olika epoker.
– Där finns fåglar som samlats in sedan sent 1800-tal. Man kan se att en fågel från 1871 har en mindre näbb än en från 1990, och den från 1940 hamnar någonstans mittemellan. Man kan se att näbben blir större och större när klimatförändringarna blir märkbara.
Hur säkerställer man att museiexemplaren är representativa?
– Än så länge är det inte så många studier som har gjorts på det här fenomenet och det som gjorts är på några få arter. Jag hoppas kunna göra det här själv framöver och då vill jag titta på uppemot 80-85 arter av fåglar i Australien, och då gärna 70-100 individer från varje art, för att kunna se om de har förändrat sig. Men några av studierna vi har tittat på har undersökt hundratals individer för varje art.
Metamorfos med gränser
Det är svårt att säga vilka konsekvenser dessa förvandlingar kan få på längre sikt. Klimatförändringarna är inte heller desamma runt hela världen och det finns andra faktorer som påverkar vilka djur som kan förändra sin uppbyggnad.
– Vi vet inte hur mycket de kan förändras och hur de förändringarna påverkar andra aspekter av djurens liv. En apa kanske använder sin svans för att förflytta sig från träd till träd, men den kanske också använder svansens ytskikt för att göra sig av med extra kroppsvärme. Så ökning i omfång av en kroppsdel kan vara bra för att göra sig av med värme, men det kan hamna i konflikt med en annan funktion. Kolibrins näbb är till exempel anpassad för formen på vissa blommor, den kan inte förändras hur mycket som helst. Det finns en begränsande faktor för om och hur mycket en art kan förändras.
