Ordet flygskam dök upp 2016 och flög några varv över jorden innan det landade i tågskryt. För att slutligen parkera sig på ett ställe där vi kanske istället skäms över att vara nöjda.
Förra En syl i vädret handlade om argumentation, och som exempel använde jag en diskussion om flygresor. Syreläsaren Göran Hådén hörde av sig med en fråga om ordet flygskam – han söker efter en positiv motsvarighet till ordet. Han föreslår solidaritetsstolthet eller care pride.
Ett ord som flög
Ordet flygskam dök upp i sociala medier 2016, när flygets klimatpåverkan började diskuteras mer allmänt. Jenina Dahlberg berättar för Resumé att hon och hennes vänner hade börjat tala om sitt flygande som ett problem, och någon skrev om att känna flygskam. Jenina Dahlberg fnissade till och lade ordet på minnet, och i november 2017 använde hon det i ett inlägg från Svenska konsumenter, där hon är kommunikatör.
På organisationens Facebooksida skrev hon: ”Åh, vad vi älskar paradisöar, alptoppar och storstadspuls! Men … tänk om flygresan blir skämmig i framtiden? Här är 5 fakta som tyder på att flygskam kan bli ett fenomen inom kort:”
Och det blev det. Ordet flög. Även medier i andra länder har uppmärksammat och det har använts som lånord på engelska. Vad Jenina Dahlberg ville var inte skuldbelägga människor, säger hon. Bara sätta ord på en känsla som bredde ut sig.
Stolthet och playback
Ja, men en positiv motsvarighet, då? Vad känner man när man sätter sig på tåget, till exempel? Reslugn, tänker jag spontant. Men om man verkligen har tänkt efter först och är stolt över att ha valt ett mer solidariskt alternativ – så varför inte solidaritetsstolthet?
Men i motsats till flygskam säger det ingenting om hur eller ens om man reser. Och jag har lite svårt att se användningen framför mig. Jo, i reklam för tågtrafik: ”Raka spåret från flygskam till solidaritetsstolthet.” Det är lite långt, bara.
Care pride är kortare och klatschigare, men det finns ett annat problem med det. Det ser ut som ett engelskt lånord utan att vara det. Precis som playback, after work och några till är det hopsatt av engelska ord, men sammansättningarna finns inte på engelska. Man kan gå ut med kollegerna efter jobbet, men det heter inte after work. Sångaren kan mima till förinspelad sång, men det heter lip sync på engelska, inte playback. Och man kan vara stolt över att bry sig om klimatet, men care pride har inte den betydelsen. Det finns ett par företag med liknande namn, men annars är det inte ett uttryck som används.
Risken är stor att man börjar använda de här orden på engelska också, och då inte gör sig förstådd. Vi kommer antagligen att fortsätta säga playback och after work, men det kan vara onödigt att medvetet skapa fler ord på låtsasengelska.
Tandborstning i sovkupéer
Intervjun i Resumé är från november 2019. Några månader senare var det helt andra saker som satte gränser för resandet, men det visste de inte än. Mot slutet av intervjun frågar reporten Jenina Dahlberg vad hon anser att flygskammen har lett till. Jo, begreppet har nog bidragit till att flygresorna minskat och tågresorna ökat, svarar hon. Och så älskar hon att folk har börjat tågskryta.
Det hade de. Många ville visa upp sina tågresor, det var färre flygplansvingar och ulliga moln, fler termosar som rusade förbi kohagar och mer tandborstning i mysiga sovkupéer. Är tågskryt ordet vi söker? ”Raka spåret från flygskam till tågskryt.”
Tågskryt är inte heller någon exakt motsvarighet, för skryt är ingen känsla. Det är inte alltid så positivt heller, det luktar självgodhet och överdrifter, och det vill man kanske inte hålla på med. Men de här bilderna i sociala medier handlade mer om ”titta vad det går bra att åka tåg så här långt med barnen” eller ”kolla den här utsikten”. Och det kan ju vara kul och inspirerande.
Skämmas över att vara nöjd
Göran Hådén har förresten uppfunnit ett ord till: nöjdskam. I egenskap av kampanjledare för En köpfri dag skrev han en debattartikel i Opulens i november 2019, alltså ungefär när Jenina Dahlberg intervjuades i Resumé. ”Miljörörelsen tillskrivs ord som flygskam, köttskam och nu även köpskam. Men vill miljörörelsen att människor ska skämmas? Inte mer än reklamen får människor att skämmas för att vara nöjda med det de har. För att synliggöra det lanserar jag nu ordet nöjdskam” skriver han.
Nöjdskam är alltså känslan av att inte behöva de där nya byxorna, hudkrämerna, mobilen – men att man borde. För man ska väl ändå hjälpa till att slå köprekord i år också? Och tänk om någon tror att man inte har råd? Ett ord som sätter fingret på den känslan är inte så dumt.
