Sju år i regering har satt sina spår. Eftergifterna till Socialdemokraterna har varit många, bakslagen i riksdagen likaså. Sedan lång tid är fyraprocentsspärren till riksdagen ett ständigt överhängande hot. Trots det: Några uppslitande ideologiska strider tycks inte stå för dörren när partiet nu samlas – digitalt – för att besluta om den politik man vill driva under nästa mandatperiod.

Desto större är frågetecknen när det gäller hur MP ska göra verklighet av politiken. Pallar partiet fler påfrestande samarbeten med andra partier? Den frågan ska kongressen inte ta ställning till, men den ligger och mal hos miljöpartister under sömnlösa nätter.

Lämnar regeringen – för skogar och stränder?

Just nu är miljöpartisterna rasande. Inte på den socialdemokratiska koloss som varit så orubbliga genom åren i för miljöpartisterna existensiella frågor om brunkol, motorvägar och migration. Det är Centerpartiet som är föremål för en miljöpartistisk vrede som tycks stor nog för att driva en mindre kärnreaktor. Centerpartisterna har ställt ultimatum för att ge stöd till regeringens budget: Luckra upp strandskyddet och skrota skogsutredningens förslag om att skydda en halv miljon hektar fjällnära skog.

Båda centerkraven är svårsmälta för att inte säga otänkbara för miljöpartisterna, för partiledningen likaväl som för idealistiska gräsrötter. Det är inte heller bara sakfrågorna som upprör de gröna, utan också det man uppfattar som en ovilja att kompromissa.

– Det verkar som att de bara kan samarbeta med Socialdemokraterna om någon annan blir nedtryckt och de får diktera villkoren för svensk politik. I förhandlingarna om januariavtalet valde de kirurgiskt ut de socialdemokratiska hjärtefrågorna om anställningsskydd och hyressättning. Nu framstår det som att de valt skogen och strandskyddet för att Miljöpartiet ska vara den stora förloraren, säger en riksdagsledamot.

Regering eller opposition – efter valet

Om inte MP når en kompromiss med Centern som är acceptabel för partiet kan det handla om veckor tills partiet lämnar regeringen. Men utfallet i bataljen kan bli avgörande också för hur Miljöpartiet ser på regeringsmedverkan efter valet, enligt flera av det tiotal miljöpartister på olika nivåer som Syre talat med de senaste veckorna. Om MP ska ingå i ett regeringsunderlag lär man få finna sig i fortsatt samverkan med C och just nu är det alltså en insikt som bekymrar miljöpartister.

Men i väntan slutstriden om skog och strand bubblar också en diskussion inom MP om huruvida fortsatt regeringsmedverkan efter valet överhuvudtaget är en bra idé. Nej, vi mår bättre i opposition, tyckte ungdomsförbundets ena språkrör Aida Badeli i en intervju i Dagens nyheter i förra veckan. MP har fått igenom mycket i regering, men nu måste partiet växa och det gör man bäst i opposition, resonerade hon.

Även om somliga muttrar lite över att Aida Badeli redan nu vill stänga dörren för ministerposter tycks de flesta överens om att opposition vore det mest hälsosamma för partiet. Men i den andra vågskålen lägger många miljöpartister klimatkrisen och brådskan i att minska utsläppen.

– Tiden är knapp för att göra det bästa möjliga och vi får igenom mycket politik i regering. Det väger vi alltid mot riskerna som finns för ett litet regeringsparti, säger riksdagsledamoten Elisabeth Falkhaven.

Regerandet som ett ok på gröna axlar, alltså. Tankarna går igen i det andra argument som många miljöpartister framhåller för att fortsätta regera: Att MP behövs för att stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande. Flera menar att alternativet till att vara med och styra är en regering där SD ingår i underlaget.

– Jag kan tänka mig att svälja ganska mycket för att förhindra en sådan regering, säger riksdagsledamoten Niklas Attefjord.

Flera av dem Syre talat med vittnar om att det är en öppen fråga också för partiledningen huruvida MP ska eftersträva ministerposter även efter nästa val. Men språkröret Märta Stenevi vill inte kännas vid någon tvekan.

– Om vi bara ville opinionsbilda finns det andra plattformar, men vi vill vara med och fatta beslut. Vi ska utgå från i vilken position vi får mest genomslag för vår politik och det är absolut vår erfarenhet att det är i regering, säger hon.

Strid om kött

En av de sakpolitiska strider som väntar på helgens kongress rör kött och annan mat från djur. Här blåser Grön ungdom till strid för en köttskatt för att minska konsumtionen. Dessutom vill de ge stöd till bönder som vill ställa om till en växtbaserad produktion genom att införa ”jordbruksklivet” som en motsvarighet till industriklivet.

– Ett mer växtbaserat jordbruk kommer att komma. Frågan är om vi ska låta en massa bönder gå i konkurs eller hjälpa dem att ställa om, säger David Ling, språkrör för Grön ungdom.

Partiledningen nobbar förslaget. Visserligen uttrycker de att köttkonsumtionen behöver minska och att de vill se ökad produktion av grönsaker och baljväxter, men några förslag på nya ekonomiska styrmedel vill de inte ställa sig bakom. Partiet vill rikta om en del av de stöden inom det EU-finansierade landsbygdsprogrammet, vilket det nu pågår förhandlingar i regeringen om. Men här koncentrerar sig MP på att styra från konventionell till ekologisk odling, inte från animalier till vegetabilier. Enligt partistyrelsens Jenny Lundström behövs djur i ett hållbart jordbruk genom att bland annat bidra med gödsel.

– Vi behöver en helhetssyn på jordbruket och värna det ekosystem det ingår i. Där har djuren en roll, säger hon.

Någon köttskatt vill partistyrelsen inte heller veta av.

– Det är det förslag vi ser som bäst riktat, lättast att kommunicera och mest genomförbart, säger Jenny Lundström.

David Ling tolkar motståndet mot köttskatt som att partiet vill undvika de beskyllningar som ofta riktas mot MP om att vilja peta i enskilda människors val.

– För många människor är det en viktig del av identiteten att äta kött. Men vi kan inte låta en hel samhällssektor vara ohållbar bara för att vissa identifierar sig som köttätare, säger han.

Vill ompröva arbetskraftinvandring

Miljöpartiet är sedan länge en ivrig förespråkare för arbetskraftsinvandring. 2008 drev man tillsammans med alliansregeringen igenom en liberalisering som gav arbetsgivarna makten att själva avgöra om de hade behov av att ta in anställda från länder utanför EU. Innan dess var arbetskraftsinvandring möjlig enbart inom de yrken som staten pekade ut som bristyrken. Det är en ordning som flera miljöpartister nu vill återgå till, däribland den arbetsmarknadspolitiska talespersonen Leila Ali Elmi. Skälet är rapporter om hur människor utnyttjas av arbetsgivare.

– Vi har ett av världens mest generösa system för arbetskraftsinvandring. Nu ser vi människohandel och svältlöner på svensk arbetsmarknad, inte minst i städbranschen och på andra håll i servicesektorn. Vi behöver strama åt systemet, säger hon.

Men partiledningen säger nej till att riva upp reformen.

– Vi ska bekämpa avarterna genom att myndigheterna har kontroll, men vi vill fortsätta värna möjligheterna till arbetskraftsinvandringen, säger Rasmus Ling, partistyrelseledamot och migrationspolitik talesperson.

Läs mer:

MP ska vässa klimatpolitiken – men undviker livsstilsförändringar

MP: Tvinga flygbolag klimatinformera i reklam

Många laddstolpar i budgetförslagen – ingen rör vår livsstil