Miljöpartiet har tidigare gått ut med att de vill se skärpta klimatmål. Partiet kräver ”nära noll” 2035 istället för ”nettonoll” 2045 som är det nuvarande målet. De utsläpp som återstår 2035 ska kompenseras med negativa utsläpp som koldioxidlagring med CCS-teknik och ökad kolinlagring i skog och mark.

När partiet nu samlar förslag för utsläppsminskningar inom alla sektorer är ett av förslagen en omställningslag som ska förbjuda all användning av fossila bränslen 2030. I övrigt låg mycket fokus på industrins omställning och på elektrifiering när partiets språkrör presenterade klimatfärdplanen på måndagsförmiddagen. Här tar Miljöpartiet åt sig äran för den utveckling som nu sker på området.

– Vi står inte och stampar längre, nu har vi börjat springa, sa språkröret Per Bolund på pressträffen.

Ökad konkurrens från andra partier

När det gäller sådant som laddstolpar och stöd till industrin att ställa om tävlar såväl Moderaterna som Vänsterpartiet om att vilja satsa mest. Det som nu utmärker Miljöpartiet i förhållande till övriga partier är enligt Bolund att man vill sätta tydliga tidsgränser för omställningen.

– Man måste kombinera stödet med att sätta ett datum för när det enbart är förnybar energi som ska användas i svensk industri, sa han.

Däremot skulle en tydligare inriktning på livsstilsförändringar som minskat köttätande och konsumtion inte vara ett sätt att möta den skärpta konkurrensen från andra partier, enligt språkrörskollegan Märta Stenevi.

– Livsstilsförändringar är en viktig del av omställningen. Men om inte systemen ställs om först ställer det väldigt höga krav på enskilda individers val. Vi behöver göra omställningen så attraktiv och enkel så möjligt för människor, för alternativet kommer det vara väldigt svårt att få dem med på, säger hon.

Läs mer:

Många laddstolpar i budgetförslagen – ingen rör vår livsstil