Klimatpakten i Glasgow har nu klubbats igenom. När det avslutande mötet väl startade tog Indien tillfället i akt att presentera en ny, urvattnad formuleringen kring utfasning av subventioner till fossila bränslen. Den godtogs, med stort missnöje från flera länder.
Vid inledningen av det slutgiltiga mötet tog Indien till orda och läste upp en ny text rörande formuleringen kring att fasa ut viss kolkraft och subventioner till fossila bränslen. Istället för en utfasning nämnde Indiens representant en ”nedfasning”, phase down, av dessa.
Indiens version kom efter att texten skulle ha varit stängd för ytterligare ändringar, något som Mexikos representant noterade i en kommentar.
– Mexiko tyckte att texten om mänskliga rättigheter skulle stärkas, men vi blev tillsagda att det inte gick att ändra nu, sade representanten.
Djup besvikelse
Marshallöarnas representant Tina Stege var också mycket besviken.
– Vi känner en djup besvikelse och vill att det syns i rapporten av det här mötet. Överenskommelsen om kol var en av de ljuspunkter som fanns i avtalet. Vi kommer att acceptera beslutet med största motvilja, men enbart – och jag betonar enbart – för att det finns kritiska delar i avtalet som folket i mitt land behöver som en livlina för sin framtid.
Också Schweiz representant var djupt besviken.
– Vi behöver inte fasa ner kol, utan fasa ut det, sade hon.
– Det här tar oss inte närmare 1,5 grader, utan gör det svårare att nå det.
Trots besvikelser från många håll applåderades den nya pakten rejält, då mer än 190 länder ändå lyckats komma fram till en kompromiss och avsluta Parisavtalets regelbok, något som de senaste årens möten misslyckats med.
Mötets ordförande Alok Sharma medgav att texten inte är perfekt, men att man ändå ”skrivit historia”.
– Vi har hållit målet om 1,5 grader vid liv, men dess puls är svag. Det kommer bara överleva om vi omvandlar detta till handling och det snabbt, sade Alok Sharma.
Läs mer:
Blandade reaktioner på klimatpakten
Aktivisterna besvikna: ”full fart mot stupet”
Experter: Viktigt steg – men inte tillräckligt
Fakta: Beslutet i Glasgow
Skrivningen om fossila bränslen finns kvar, men rejält utvattnad. Nu står et istället att nman ska ”påskynda ansträngningarna för att fasa ner oförminskad kolkraft och fasa ut ineffektiva fossilbränslesubventioner”. Samtidigt finns ett tillägg om behovet av en rättvis omställning.
Man begär också att länderna höjer sina 2030-mål innan Cop27 i Egypten i slutet av 2022, i linje med Parisavtalet.
UNFCCC kommer att återkomma med årliga syntesrapporter för att jämföra nationella åtgärdsplaner med åtaganden inom Parisavtalet. Ett årligt toppmöte på ministernivå om klimatmålen till 2030 ska också inledas.
Man kräver att givarländerna fördubblar klimatanpassningsbiståndet som ett steg mot att få en balans mellan hur mycket pengar som går till anpassning samt till lindring av klimatförändringarna, såsom utlovades i Parisavtalet.
Ingen överenskommelse kunde nås om ett nytt klimatfinanserieringsmål efter 2025, men man har enats om att lansera ett tvåårigt arbetsprogram för att i slutändan sätta ett nytt klimatfinansieringsmål.
När det gäller kompensation för skador och förluster kom man inte mycket längre än att påbörja arbetet med att skapa en ny fond för att ge ekonomiskt stöd till de länder som redan drabbats av klimatkatastrofer. Utöver en “teknisk assistansfacilitet” kommer man att påbörja en ”tvåårig dialog” för att diskutera inrättandet av en sådan finansieringsfacilitet.
Parisavtalets regelbok har blivit klar, med regler för handel med utsläppsrätter, regler för transparens och gemensamma tidsramar för rapportering av klimatarbetet.
