Det är inte bara regelboken som förhandlas under klimatmötet. Utspelen och löftena har varit många och sträckte sig från skog till metan och kol. Hur stor effekt de kommer att få återstår att se. Här sammanfattar Syre några av utspelen.
Över 100 länder gick redan den första måndagen ut med en överenskommelse om att stoppa avskogningen till år 2030. Dessutom ska runt 160 miljarder kronor av både offentliga och privata medel användas för att återbeskoga en yta på över 13 millioner kvadratkilometer. Löften hördes också från världsledarna om att se till att lösningarna sker i partnerskap med lokalbefolkningar, civilsamhälle och urfolk.
Ett steg i rätt riktning, sade Billy Jones, forskare från Lunds universitet, till Syre. Men det behövs mer:
– Vi behövs en fullständig översyn av finansieringen till jordbruket på så sätt att vi behöver få bort investeringar i stora monokulturer och avskogningsprojekt.
Metanet
Ett andra löfte som presenterades under de första dagarna var att minska metanutsläppen med 30 procent till år 2030, jämfört med 2020 års nivåer. Något som uppemot 100 länder ställde sig bakom.
– Vi kan inte vänta till 2050, vi måste minska utsläppen snabbare. Det är en lågt hängande frukt, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Men till stor del handlar det om att minska läckor från olje- och gasproduktion. Världens animalieproduktion, som står för drygt 15 procent av de globala växthusgasutsläppen och för drygt en tredjedel av de metanutsläpp som orsakas av människan, har knappt nämnts. Läs mer om det här.
Kolet
Över 40 länder lovade också att fasa ut kolkraften och inte göra investeringar i ny kolkraft. Dock saknades underskrifter från de största kolkraftanvändarna, såsom USA, Kina, Australien och Indien. Dokumentet konstaterade att större ekonomier ska fasa ut kolkraften under 2030-talet och de mindre under 2040-talet.
– Det här ändrar inte spelplanen. En utfasning till år 2030 borde vara ett minimum och det här avtalet saknar det, sade Elif Gündüzyeli på miljöorganisationen Climate Action Network Europe till tidningen the Guardian.
Kritiserad allians om "hållbart flyg"
Sverige och 19 andra länder presenterade under torsdagen en allians där man lovar att försöka minska flygets utsläpp i linje med 1,5-gradersmålet. Men inga faktiska löften om att minska utsläppen eller bromsa flygets tillväxt ges. Istället fokuseras det på ny teknik och innovation.
Typisk greenwashing, anser Greenpeace.
– Det är klart, vi kan ju hoppas att innovation kan lösa detta. Men om inte, vad gör vi då?, sade policychef Doug Parr till DN.
Indien sätter klimatmål och delmål
Indien utlovade redan under den första veckan att man ska ha netto nollutsläpp till år 2070. Senare än många andra länder visserligen, men det finns också delmål uppsatta, som att hälften av landets energibehov ska täckas av förnybar energi år 2030. Därför togs det emot som en positiv överraskning av många bedömare.
Kina och USA ska samarbeta om klimatet
Världens två största utsläppare gjorde ett gemensamt uttalande under veckan om att man ska samarbeta mer kring en rad frågor som rör klimatet.
– Det saknas inte motsättningar mellan USA och Kina, men när det gäller klimatet är samarbete det enda sättet att få jobbet gjort, sade USA:s klimatsändebud John Kerry på en presskonferens.
Efter en tid av frostiga relationer kom uttalandet som en positiv överraskning och mottogs välkomnande av bland annat FN:s generalsekreterare António Guterres. ”Att tackla klimatkrisen kräver internationellt samarbete och solidaritet och detta är ett viktigt steg i rätt riktning”, twittrade han.
