En satsning på höghastighetsbanor är inte nödvändigtvis att likställa med positiva klimateffekter. Att använda klimatvinster som incitament för satsningarna är därmed orimligt. Det hävdar flera KTH-forskare i Dagens Nyheter.
Det är på DN Debatt som forskarna vid KTH – Jonas Åkerman, Göran Finnveden, Ulrika Gunnarsson Östling, Mattias Höjer och Anneli Kamb – ger sin syn på höghastighetsbanor ur ett klimatperspektiv.
Bland annat skriver gruppen:
”Det finns en uppenbar risk att investeringen i höghastighetsbanor inte leder till positiva klimateffekter och att det inte är rimligt att motivera dem med klimatskäl.”.
Gruppen pekar på flera olika faktorer som ligger till grund för kritiken. Man menar bland annat att trafikstarten – som kan ske tidigast 2045 enligt Trafikverkets beräkningar – är satt i senaste laget för att nå Sveriges klimatmål. Det behöver ske tidigare, skriver gruppen, vilket i sin tur innebär andra problem.
”Å ena sidan är det viktigt med tidig trafikstart för att få betydande utsläppsminskningar av överflyttningen. Å andra sidan innebär en tidig byggstart att teknikutvecklingen för byggmaterial inte kommit så långt”, skriver man.
Forskarna pekar också på att Trafikverkets analys gjordes innan coronapandemin och att det framtida tjänsteresandet, när pandemin är över, kan komma att påverka både tåg- och flygtrafik. Det kan i sammanhanget eventuellt innebära att Trafikverkets kalkyler är överskattade, menar forskarna.
Läs även: Nya stambanor för snabbtåg ska byggas – men striden fortsätter
