På senare år har underhållningsroman blivit allt populärare. Feelgood brukar den kallas lite nedlåtande, men det går att göra bra litteratur med samhällsfokus trots att fokus ligger åt det lättare hållet. Det säger författaren Karin Janson som precis har släppt sin senaste bok om ett ungt par som flyttar ut på landet.
Läser man säljbeskrivningarna av feelgood-titlarna på bokförlagens hemsidor handlar det ofta om hur livet tar en plötslig vändning. Inte sällan är det kvinnorna som är protagonister och utmaningarna de möter ligger vardagsnära och med stort igenkänningskapital.
– Det brukar handla om hur någon tröttnar på sitt liv och flyttar ut på landet för att öppna en liten bokhandel. Det ingår i genren att det ska sluta lyckligt, men jag tycker ändå att det går att skriva intressant och ta upp aktuella samhällsproblem, säger Karin Janson.
Lämna livet i Örebro
Till vardags är hon frilansjournalist och delar sin arbetstid mellan att skriva underhållningsromaner och journalistiskt. Varje vecka pendlar hon dessutom mellan släktgården i Dalarna och till lägenheten i Stockholm, där hon har sin sambo. Hennes far driver ett jordbruk med spannmålsodling och under hennes uppväxt fick hon och hennes tre syskon hjälpa till på gården. Det stora intresset är hästar och på gården finns några gamla travhästar som har gått i pension.
– Hästarna gör att jag inte riktigt kan släppa taget och flytta in till stan, säger Karin Janson.
I hennes senaste roman Möjlighet till självhushållning (utgiven av Printz publishing) gör huvudkaraktärerna tvärtom. Det är ett par i trettioårsåldern som lämnar sina lite tråkiga liv i Örebro och vill testa livet på landet.
Ambitionerna är höga och de drömmer om att odla, ha hästar och tillverka egna möbler. Man behöver inte vara en Einstein för att förstå att förvecklingar uppstår. Relationen knakar i fogarna och de ansätts ständigt av små bekymmer, som att insekter äter upp deras kålodlingar och att hästarna rymmer.
– Jag fick idén till storyn när jag läste en annons där en gård ”med möjlighet till självhushållning” hyrdes ut. Jag tänkte att här kommer någon att bli blåst eller åtminstone ta sig vatten över huvudet. Och det händer mina karaktärer också, säger Karin Janson.
Stora odlingar
Inspirationen till sitt skrivande brukar hon annars plocka upp genom att tjuvlyssna på samtal på tunnelbanan och försöka bygga vidare till större historier. Hon tycker om att skriva med humor men ändå med respekt och värme kring de karaktärer hon skildrar.
Just nu är det en trend att vilja flytta ut till landet och i hennes egen umgängeskrets talas det mycket om odling.
– Jag tror det är pandemin som har fått folk att vilja skaffa sig trädgårdar, och inte bara små växthus utan stora odlingar, säger Karin Janson.
Hon menar att redan innan pandemin hade folk börjat fundera på att flytta ut till landet och öka graden av självförsörjning.
– Det var när MSB skickade ut den där broschyren om när krisen kommer som det klickade till i folk. Det blev en snackis om att börja preppa lite. Vad gör man om elen försvinner till exempel? Sedan har distansarbetet förändrat hur vi ser på var vi vill bo, säger Karin Janson.
Hjälpa varandra
I boken drar hon mycket från sin egen uppväxt hur det var att leva på landet och relationerna mellan människorna där.
– Om man vill göra en gröna vågen och flytta ut är det viktigt att man vill bidra till det lokala samhället och inte bara isolera sig i en distansarbetesbubbla. Vi brukade ha byteshandel mellan grannarna. Någon hade ägg de ville byta mot ved eller så. På landsbygden behöver man hjälpa varandra för att byarna ska leva, säger Karin Janson.
Som barn var det hennes stora dröm att skriva. Hon utbildade sig till kulturjournalist, gick på skrivarkurser och hade höga litterära ambitioner. Men det låste sig helt kreativt. För sju år sedan ändrade hon inställning och testade att skriva mer underhållande och lättsamt.
Hon hittade sin stil och det blev succé direkt. Hennes debut, Byvalla, gick som ljudboksserie på Storytel och har fått över
200 000 lyssningar.
Att underhållningsromanen som genré inte har så högt kulturellt värde bland kritikerna gör henne ingenting. Även om hon tycker att allt som produceras inte riktigt håller måttet.
– Nu kommer jag få skit för att jag säger så här, men feelgood-genren har blivit kommersiell väldigt snabbt. Det gör att förlagen ser en potential att ge ut mycket och då finns det kanske vissa böcker som inte är så bra. Men det här håller på att förändras. Deckare sågs också som kommersiell slit-och-släng-litteratur förut och nu har den mognat, säger Karin Janson.
Hon hoppas att underhållningsromanen kan fortsätta att utvecklas och att fler typer av personer skildras och inte bara medelklass.
– Jag skulle vilja läsa om andra perspektiv, kanske med en undersköterska i huvudrollen.
En annan orsak till att människor söker sig till feelgood kan vara att omvärlden är så mörk just nu. Då kan det vara skönt att läsa eller lyssna på en bok där premissen redan är satt från början att det kommer sluta lyckligt, berättar hon.
En annan faktor som kan spela in på att feelgood har behandlats lite nedlåtande är att det är främst kvinnor som konsumerar och skriver böckerna. Precis som med de populära Harlequinböckerna är det tydligt på omslagen vilken del av marknaden som förlagen riktar sig mot. Omslagen går i romantiskt rosa eller pastellfärger.
Fast den klyschan vill inte Karin Janson riktigt gå med på.
– Det är få böcker annars som beskriver vanliga människors vardagsliv och bekymmer. Jag har många män som mejlar och berättat att de uppskattat mina böcker, men då i ljudboksform. De kanske jobbar i skogsmaskiner eller sitter i lastbilar hela dagen och tycker det är kul att lyssna på något som de kan relatera till.
Boksläpp i Hedemora
Men en klyscha kommer hon inte ifrån. Boksläppet kommer att ske på en liten pittoresk bokhandel i Hedemora som hon har goda kontakter med. Om det blir en succé vore även hennes eget liv som tagit ur en feelgood-roman.
– Underhållning behöver inte vara fel utan kan ha ett värde i sig. Jag försöker alltid ha en botten av allvar i det jag skriver och säga något om samhället. För mig är det en terapeutisk process att skriva och läsa.
Fakta: Karin Janson
Ålder: Är 39 år och bor i Hagastan i Stockholm med sin sambo Johan.
Uppväxt: På en gård i Säters kommun i Dalarna. Studerade Kulturjournalistik vid Umeå universitet 2006. Jobbar halvtid som journalist på olika kundtidningar.
Titlar: Debuterade 2016 som författare med bokserien Byvalla på Storytel. Har skrivit ljudboken Kalla fötter 2019 och boken Sweet home Dalarna (Printz publishing). Aktuell med Möjlighet till självhushållning (Printz publishing).
Intressen: Stor kulturkonsumtion, går på teater och lyssnar på musik, gärna amerikansk, som Neil Young och Emmylou Harris.
