Glöd · Ledare

Farligt när Twitter kan stänga av Trump

Många var vi som drog en lättnadens suck när Twitter stängde ner Trumps konto. Äntligen var det stopp för uppviglandet av de högerextrema följarna, åtminstone på hans viktigaste plattform. Efter den nedstängningen ska ytterligare 70 000 Twitterkonton ha stängts, till stor del med koppling till den konspirationsteoretiska rörelsen Qanon.

Nedstängningar som förstås kommer stärka den rörelsens tro på den stora konspirationen ytterligare, men säkert försvagar dom i stunden. Även flera av de andra stora sociala medieplattformarna har mer eller mindre gått samma väg. Facebook har till exempel beslutat att ta bort allt innehåll som innehåller frasen ”stop the steal”. Youtube har stängt ner Trumps konto i minst en vecka, stoppat möjligheten att kommentera det och rensat ut allt gammalt.

Från högern ropas det på censur och att staten måste gå in och garantera yttrandefriheten. Vilket de inte har gjort tidigare när till exempel Hamas, Anonymous och andras konton utanför deras åsiktskorridor stängts. Men nu ska alltså den starka staten, eller den djupa staten som de på den kanten säger, in och bestämma vad privata företag ska göra. Medan vänstern försvarar dessa multinationella företags suveränitet, åtminstone så länge de stänger ”rätt konton”.

Det är onekligen en upp-och-nervänd värld vi lever i. En värld där en galning är betrodd med knappen till den militära supermaktens kärnvapen, men inte sändknappen på Twitter.

Några dagar efter att Trump stängs av döms tre regimkritiska bloggare i den kommunistiska enpartistaten Vietnam till mellan elva och femton års fängelse för vad de har skrivit. I Uganda stängde Facebook, inför veckans val, ett flertal konton som tillhör ugandiska regeringstjänstemän.

Listan kan göras lång, ovanstående är bara tre av många exempel från senaste veckan. Exempel som handlar om stater, makthavare och val. Men de flesta som deltar i samhällsdebatten och tycker något som sticker ut har någon gång råkat ut för begränsningar i användandet av sociala medier. Det behöver inte ens vara politiskt för att det ska ske, det kan räcka med en bild med lite för mycket hud för USA:s moralstandard.

Men det stannar inte med Twitter, Facebook och de andra stora sociala medieplattformarna. Redan i steget innan kan Apple och Google stoppa de appar som de inte gillar, det gjorde de häromdagen med Parler. Parler hade troligen blivit Trumps nya tillhåll om det inte vore för att distributionen av appen hade stoppats. Men det stannar inte heller vid Apple och Google. En massa Parler-appar var redan ute, men plattformen låg på Amazons servrar och nu har Parler även plockats bort där och därmed finns inget kvar av den.

Alla vi som vill se de högerextrema få så lite utrymme som bara möjligt kan därmed tillfälligt glädjas lite ytterligare. Men är det rimligt? Vad får vi för samhälle och demokrati om de största och mäktigaste företagen avgör vem som får kommunicera och hur? Vem är det nästa gång som stoppas? Den som kräver att Amazon måste lägga ner sin konsumtionshetsande verksamhet. Vilka fler är extrema i Amazons ögon? Och vad styrs bedömningen av, vad som gynnar försäljningen eller vad som gynnar det öppna demokratiska samhället?

Många är de frågor som bör ställas och svaren är inte enkla. Men trots allt vore det än mer orimligt om Twitter, Apple eller Amazon inte tog ansvar för vad som spreds på deras plattformar. Det är lika orimligt som om en utgivare av en tidning inte skulle ta ansvar för vad som står i den. Dessa bolag har en extrem makt och ju större makt någon har, desto större ansvar har den för vad den direkt eller indirekt medverkar till.

Problemet är därför inte att Twitter, Apple eller Amazon sent omsider agerar. Det är inte censur, det är ansvarstagande utifrån den rådande situationen. Problemet är att de har den makten. Att så få personer kan styra den globala debatten är farligt, riktigt farligt. Vi löser det inte heller genom att stater tar över deras makt och kontroll. Det är det som nu händer i Vietnam bara ett av alldeles för många exempel genom historien på. Makt blir alltid farlig när den centraliseras, oavsett hur och till vem.

Nej, detta löser vi bara genom att bryta upp teknikjättarna och deras makt och ersätta dom med en mångfald av decentraliserade och demokratiska nätverk och plattformar. Hur vi gör det är dock en av vår tids stora utmaningar. Men en bra början är att börja diskutera det verkliga problemet, som så ofta handlar om makt, ägande och maktkoncentration.

Vid årsskiftet sänktes för en gång skull skatten för arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och personer med låga inkomster.

Skattesänkningen var alldeles för liten, framför allt för dem med riktigt låga inkomster.