Efter ett kort försvarstal kan riksrättsprocessen mot USA:s expresident Donald Trump vara så gott som över.
Ännu tyder allt på att han kommer att frias en andra gång.
Trumps advokater använde bara knappt tre timmar av den tid de hade till sitt förfogande på fredagen – i bjärt kontrast till att demokraterna som leder förfarandet använde all sin tid under två dagar för att leda i bevis att den förre presidentens agerande ledde fram till stormningen av Kapitolium i Washington DC.
Försvaret anförde dels att riksrättsåtalet bara är en politisk hämndakt, dels att Trumps ord inte bar sådan tyngd att han kan hållas ansvarig för vad hans anhängare gjorde.
Frågan om vad Trump visste och när, medan han twittrade olika budskap och dröjde med att sätta ned foten, kom att hänga i luften. Expresidenten själv var enligt uppgift tillfreds med sina företrädares insatser.
Om inget oförutsett händer väntas senatorerna få säga sitt i en avgörande omröstning redan under lördagskvällen. Om inget än mer oförutsett händer kommer Donald Trump att frias från riksrättsanklagelser för andra gången.
Vad visste han om Pence?
Efter försvarets anförande fick senatorerna möjlighet att ställa frågor till både de demokratiska ”åklagarna” och försvaret. Den stora frågan var hur mycket Trump visste om de risker som vicepresident Mike Pence utsattes för och när han blev informerad.
Den dåvarande presidenten uppges ha följt händelseförloppet på tv. Den republikanske senatorn Tommy Tuberville har tidigare berättat att han informerade den dåvarande presidenten om att Pence och dennes familj evakuerades av säkerhetsskäl. Bara en liten stund senare twittrade Trump att Pence var feg.
Vicepresidenten stod i fokus inför och under det sammanträde som hölls i senaten den dagen. Valresultatet skulle spikas i en alltid annars rent formell ceremoni, men Donald Trump hade under dagarna innan satt stor press på Pence – som har en talmansroll i kammaren – att gripa in i handlingarna och stoppa allt.
Folkmobben som stormade in i Kapitolium hade med sig hemmabyggda galgar och skanderade återkommande ”Häng Pence”. I demokraternas sakframställan visades det också upp att de i samband med detta läste upp Trumps meddelanden om vicepresidenten.
Bollar över frågor
Trumps försvarare Michael van der Veen tillbakavisade dock att Trump skulle ha känt till att Pence var i fara. Han och hans kollegor svarade inte alls på frågor om när presidenten fick kännedom om stormningen och vad han gjorde för att stoppa det. Det är den andra sidan som har i uppgift att redogöra för det, argumenterade de, enligt The Washington Post.
Bevisbördan väntas dock vara av ringa betydelse i ett riksrättsåtal, där juryn består av de 100 folkvalda senatorerna. Donald Trumps inflytande spelar roll, då han är fortsatt väldigt populär i stora grupper av republikanska väljare och har hållit sin framtida välsignelse framför senatorerna som en morot.
När senaten röstade om huruvida riksrättsåtalet ens var genomförbart var det sex av de 50 republikanerna som röstade för. Många blickar följer nu dessa sex senatorer, för att se om de kommer att kliva ur partiledet igen.
– Frågan är vad presidentens avsikt är, eller hur? Bara presidenten kan svara på det. Och presidenten valde att inte göra det, säger Louisianasenatorn Bill Cassidy, som var en av de sex, enligt Reuters.
The Washington Posts fotograf i kongressen noterade att Cassidy på fredagen bar på ett skriftligt uttalande som såg ut förklara en friande röst. Senatorns talesperson säger att han ännu inte har bestämt sig.
Två tredjedelar behövs
Den avgörande voteringen uppges kunna hållas under eftermiddagen lokal tid, vilket är någon gång under kvällen svensk tid. Washington DC ligger sex timmar efter Sverige.
För att Trump ska dömas måste två tredjedelar av de 100 senatorerna rösta för att han är skyldig, vilket betyder att 17 republikaner måste rösta emot honom. Om Trump mot förmodan döms kommer en omröstning att hållas där ledamöterna ska ta ställning till om han ska förbjudas att ställa upp presidentval igen. Då räcker det med enkel majoritet.
Expresidenten själv avböjde att vittna inför senaten och har inte gjort några offentliga utspel under förhandlingarnas gång.
Fakta: Detta har hänt i riksrätten
Riksrättsprocessen mot USA:s tidigare president Donald Trump inleddes den 9 februari och äger rum i senaten, en av kongressens två kamrar.
I måndags skickade Trumps försvarare en 78 sidor lång försvarsinlaga till senaten.
I tisdags hölls en inledande debatt och en efterföljande omröstning om huruvida konstitutionen tillåter att en före detta president ställs inför riksrätt. 56 senatorer, inklusive sex republikaner, röstade för, medan 44, alla republikaner, röstade emot och ansåg att riksrättsåtalet skulle hävas.
Nio demokrater från representanthuset, den andra kammaren i kongressen, är ”åklagare”. De presenterade sina bevisning i onsdags och torsdags.
Bland annat visade ”åklagarna” videofilmer från stormningen av kongressen den 6 januari, däribland övervakningsfilmer som inte tidigare hade visats offentligt.
I fredags presenterade Trumps försvarare sina argument. De hade upp till 16 timmar till sitt förfogande, men använde endast tre av dem.
Efter advokaternas anförande ställde senatorerna under ett par timmar skriftliga frågor till både försvaret och de demokratiska åklagarna.
Trump har inte vittnat under förhandlingarna.
Lördagen blir troligtvis riksrättsprocessens sista dag. Den kommer att användas till slutpläderingar och för att rösta om skuldfrågan. En omröstningen kan äga rum klockan 21, svensk tid.
Källor: Cnet, The New York Times, AFP, CNN, NTB
Bakgrund: Trump och riksrätten
Den enda punkten i riksrättsåtalet lyder ”anstiftan till uppror”. Det syftar på hans felaktiga påståenden om fusk i det senaste presidentvalet och det tal Trump höll kort innan hans anhängare stormade kongressen den 6 januari.
Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789.
Representanthuset beslutar om riksrätt, medan senaten agerar domstol.
När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon i riksrätten döms för ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”.
Donald Trump är ju dock inte längre president. Men en viktig följdpoäng är att senaten, om expresidenten fälls, kan rösta igenom ett förbud mot att i framtiden inneha ett folkvalt ämbete
Ingen president i USA har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019–2020), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten.
Vid den förra riksrätten mot Donald Trump anklagades han för att ha pressat Ukrainas styre för att uppnå egen politisk vinning, anklagelser han friades från. Han är den ende i USA som ställts inför riksrätt två gånger och den ende president som ställts inför rätta efter det att han lämnat Vita huset.
Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker
