En växande skara Nato-länder drar tillbaka sina soldater från Afghanistan efter uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper före den 11 september.
Mycket är ännu oklart vad som väntar Afghanistan efter att styrkorna lämnat landet.
”Det är dags att avsluta USA:s längsta krig” väntas Biden säga, enligt ett förskrivet tal som nyhetsbyråer tagit del av, när han officiellt lämnar besked om den amerikanska närvaron i Afghanistan.
”Vi kan inte fortsätta cykeln med att förlänga eller utöka den militära närvaron i Afghanistan, med hopp om att skapa de perfekta förutsättningarna för ett tillbakadragande och därmed förvänta sig ett annat resultat”, står det i talet som Biden väntas hålla.
Biden väntas också poängtera att USA:s diplomatiska insatser och humanitära stöd fortsätter, liksom stödet till Afghanistans regering.
Enligt utkastet till talet nämner Biden inte ett slutgiltigt datum för reträtten.
Datumet meddelades av en icke namngiven, högt uppsatt tjänsteman inom Bidens regering.
Högt uppsatt källa
Regeringskällor har tidigare uppgivit att samtliga amerikanska soldater ska ha lämnat landet före den 11 september. Datumet är en framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.
Beskedet innebär att två decennier av amerikansk militär närvaro i Afghanistan är över.
Kriget har kostat USA över 2 000 miljarder dollar och över 2 400 stupade amerikanska soldater. Enligt FN har över 100 000 civila dödats eller skadats i striderna i landet.
Inför Bidens tillkännagivande pågick intensiva samtal mellan Nato-länderna. I Natos insats i Afghanistan ingår sammanlagt 9 600 utländska soldater varav mellan mellan 2 500 och 3 000 är amerikanska.
Under onsdagskvällen kommer Nato att presentera sin gemensamma hållning runt framtida insatser i Afghanistan. Inför samtalen talade USA:s utrikesminister Anthony Blinken om vikten av en samlad strategi.
– Tillsammans har vi uppnått de mål vi strävat efter att uppnå och nu är det dags att skicka hem våra styrkor, sade Blinken på en presskonferens i Bryssel.
– Vi kommer att arbeta mycket nära under de kommande månaderna för en säker, överlagd och samordnad reträtt från Afghanistan, fortsatte han.
Blodig 20-årsdag
Flera Nato-länder har redan nu meddelat att de inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan de amerikanska styrkorna. Bland dessa finns Norge, Storbritannien och Tyskland.
– Vi har alltid sagt att vi går in i landet tillsammans, och att vi drar oss tillbaka tillsammans, sade den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer under en intervju med den tyska tv-kanalen TV ARD.
Att alla soldater uppges lämnat landet före just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan terrorrörelsen al-Qaidas attack mot World Trade Center i New York och försvarshögkvarteret Pentagon i Washington DC. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.
"Vänder ryggen"
Trots att ett tillbakadragande av styrkorna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är tongångarna blandande i Washington.
Under tisdagen mottag kongressen ett skriftligt utlåtande från en underrättelsekommuniké som varnade för att ett allt för snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten det ännu oroliga Afghanistan.
”Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära alliansen drar tillbaka sitt stöd”, står att läsa i utlåtandet.
Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han jämför med att ”vända ryggen åt striden”.
– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med att datumet för tillbakadragandet blev känt.
Talibaner bojkottar
Den 24 april kommer USA och arabstaten Qatar att mötas i Istanbul i Turkiet för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.
Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha i Qatar så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska styrkor lämnat landet.
Rättelse: I en tidigare version av texten förekom en felaktig uppgift om USA:s militära kostnader.
Läget i Afghanistan
Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.
Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA.
Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.
Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.
Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan.
Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.
Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera
