Nu kan höghastighetstågens öde avgöras. När regeringen på fredag presenterar infrastrukturpropositionen håller många andan. Men Naturskyddsföreningen vill sätta ljuset på en annan miljardsatsning: Motorvägen Tvärförbindelse Södertörn söder om Stockholm. ”Det är Sveriges just nu sämsta investering”, säger Naturskyddsföreningens Jens Forsmark.
Infrastrukturpropositionen hör inte till de ord i svenska språket som väcker mest känslor. Men faktum är att få politiska dokument sätter så stora avtryck för så lång tid framåt. Här avsätts pengar till infrastrukturprojekt för mer än ett årtionde framåt, både upprustningar och nybyggen. Inte minst innebär förslaget viktiga vägval för klimatet: järnvägar och cykelbanor eller vägar och flygplatser? I de 700 miljarder kronor som fördelas gömmer sig åtskilliga ton koldioxid, men också möjligheter till utsläppsminskningar.
Höghastighetståg är vad de flesta talar om inför infrastrukturminister Tomas Eneroths presentation. Kommer det byggas nya stambanor för snabba tåg? Hur snabba då och hur ska de betalas? Vi ska återkomma till det, men Jens Forsmark, Naturskyddsföreningens expert på transporter, gruvar sig för ett projekt som är okänt för de flesta svenskar: Tvärförbindelse Södertörn.
– Det är Sveriges just nu sämsta investering. Inget annat vägprojekt kan göra miljön så stor skada, säger Jens Forsmark.
Ansluter till förbifarten
Det handlar om en motorväg söder om Stockholm, från Haninge till Vårby i Huddinge där den är tänkt att ansluta till E4:an och förbifart Stockholm. Projektet finns redan med i den nu gällande infrastrukturplanen – med fem miljarder kronor avsatta. Men Trafikverket räknar med att vägen kommer kosta dubbelt så mycket och nu befarar Jens Forsmark att regeringen är redo att skjuta till de pengarna. Den trafikökning som väntas bli effekten – inte minst genom att nya bostäder, kontor och handelsplatser sprids ut längs vägen istället för att samlas runt kollektivtrafik – är helt oacceptabel, anser han.
– Stockholm är det enda stället i Sverige som man ännu inte helt byggt sönder av vägar och gjort människor bilberoende, säger Jens Forsmark.
De borgerliga och socialdemokratiska kommunpolitiker som vurmar för projektet pekar på att den befintliga vägen som idag går genom centrala Huddinge är hårt belastad av tung trafik.
– Vi vill omfördela trafiken och föra ut den på en ringled, det blir en mycket bättre miljö för alla, sa Daniel Dronjak, moderat kommunalråd i Huddinge till Sveriges radio i mars.
"Trafikverket är en byggmaskin"
När infrastrukturpropositionen presenteras handlar det mesta om att bygga nytt. Det är ett problem, anser Naturskyddsföreningen. De vill se en samlad strategi för transporteffektivisering. En sådan skulle gå ut på att både flytta över trafik från bilar och flyg till järnväg, kollektivtrafik och cykel – men också att minska efterfrågan på transporter.
– Det är det svåraste för systemet att hantera. Trafikverket är gjort som en byggmaskin, men det här handlar om en övergripande politik som omfattar finanspolitik, skatter, byggande och infrastruktur, säger Jens Forsmark.
Flygplatserna hör till det som det kan bli strid om i riksdagen. Moderaterna har redan utlovat att de ska presentera en plan som säkrar den infrastruktur som flyget behöver när de lägger fram sitt svar på infrastrukturpropositionen. De pengar som regeringen redan gett till statliga och regionala flygplatser för att de ska överleva coronakrisen räcker inte, anser partiet.
– Att säkerställa att det finns en vettig infrastruktur i hela landet är en statlig kärnuppgift, sa Maria Stockhaus, Moderaternas talesperson för infrastrukturfrågor, till Syre i början av månaden.
Konkurser kan vänta flygbolag
Jens Forsmark menar att det är orimligt att utgå ifrån att alla flygplatser som det fanns användning för före pandemin kommer att behövas efter. Inte ens flygbranschen själva har en klar bild av vad som väntar, menar han. Han tror att flera flygbolag kan hotas av konkurs konkurser när är pandemin är över och de leasingbolag som äger många av flygplanen ser möjligheter att börja tjäna pengar igen.
– Så fort det uppstår en efterfrågan kommer leasingbolagen säga att antingen betalar ni eller så lämnar ni tillbaka flygplanen, säger Jens Forsmark.
Istället borde det bli dyrare att flyga när trafiken kommer igång på allvar igen, anser han.
– Det måste ingå att man betalar för utsläpp, buller och höghöjdseffekter, då får man se hur stor efterfrågan egentligen är, säger Jens Forsmark.
Löfte i januariavtalet
Så var det då den medialt hetaste potatisen: höghastighetstågen. En fråga som hållit åtskilliga politiker sömnlösa under en längre tid. ”Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas”, utlovar januariavtalet. Men Liberalerna menar att det förutsätter att Moderaterna är med på tåget. Och dessa säger nej med hänvisning till de höga kostnaderna.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet är ivrigast anhängare av höghastighetstågen och menar att det går att låna till bygget utanför den ordinarie budgeten. För att tågen ska kunna tävla med flyget vill de ha tåg som susar fram i 320 kilometer i timmen. Socialdemokraterna och Centerparitet å sin sida våndas över de höga kostnaderna och öppnat för att nöja sig med tåg som går i 250 kilometer i timmen.
Men det är inte bara politiker som vacklar. I miljörörelsen är frågan en vattendelare.
– Vad jag än säger nu kommer folk höra av sig och vara arga, konstaterar Jens Forsmark innan han tar sats och förklarar hur Naturskyddsföreningen resonerat.
Naturskyddsföreningen vill ha nya stambanor, för att öka kapaciteten för både gods– och persontrafik. Men hastigheten ska stanna vid 250 kilometer i timmen. På så sätt blir det lättare att undvika svåra ingrepp i naturen när man bygger, enligt Jens Forsmark.
– Det är en rimlig kompromiss mellan miljöskadan det innebär att bygga och behovet av ny järnvägskapacitet. Ju måttfullare hastigheter man bygger för desto lättare blir det att styra undan från det där viktiga kärret där grodan bor, säger han.
Diskussionen komplicerades ytterligare för en tid sedan när byggbolaget Skanska föreslog att höghastighetstågen ska gå på broar genom landskapet, vilket de menar skulle minska ingreppen i naturen och dessutom drastiskt förkorta byggtiden. Samtidigt skulle det kunna öka klimatpåverkan av själva bygget genom den betong som behövs för broarna.
Den här idén har Naturskyddsföreningen inte tagit ställning till.
– Vad ska man bygga med för betong, vad blir det för bullerstörningar och kommer djuren verkligen springa fritt under broarna eller kommer de att vara rädda för alltihop? Vi har helt enkelt inte den informationen, säger Jens Forsmark.
