27 palestinier dödades av israeliska säkerhetsstyrkor förra året. Flera av offren sköts utan att ha utgjort något hot mot soldaterna eller andra människor. Det menar en ny rapport från människorättsorganisationen B’Tsalem, som pekar på hur våldet mot palestinierna ökar från både säkerhetsstyrkor och bosättare under coroanpandemin.
Det är en diger lista med dödade palestinier som det israeliska informationscentret för mänskliga rättigheter B’Tselem presenterar i sin januarirapport. Av 27 dödade palestinier är 7 stycken minderåriga. Av de fall som organisationen närgranskade på Västbanken utgjorde åtminstone 11 av 16 händelser där de dödade palestinierna ska ha skjutits utan att de ska ha utgjort omedelbar fara.
Bland exemplen finns en autistisk 31 årig man som sköts när han låg på marken efter att ha flytt från säkerhetsstyrkor. Två minderåriga palestinier sköts av krypskyttar på över 150 meters avstånd när de deltog i våldsamma protester. En palestinsk polis sköts när han stod i dörren till sin polisstation. I några av fallen har säkerhetsstyrkorna uppgett att de skjutna deltog eller planerade våld- och terrordåd, i andra fall har inga förklaringar getts.
”I åratal har Israel implementerat en vårdslös och olaglig policy om att säkerhetsstyrkor får skjuta när de vill. Den här policyn har fullt stöd hos regeringen, militären och domstolarna. För att motivera användandet av våld låtsas Israel göra seriösa undersökningar av skjutningarna men det är bara charader för att vifta bort kritiken”, skriver rapportförfattarna.
I de få fall då soldater har åtalats eller dömts har straffen inte motsvarat brottens allvarlighet, till exempel dömdes en soldat till 45 dagars straffarbete efter att en palestinier dött i en skjutning, enligt B’Tselem.
Under 2020 dödades också tre israeler av palestinier, bland annat mördades en 52-årig kvinna i vad som misstänks vara ett terroristbrott, rapporterar The Times of Israel.
Människorättsorganisationer på plats
Organisationen B’Tsalem har dokumenterat övergrepp mot palestinier sedan 1989 genom att samla statistik, vittnesmål, videomaterial och publicera rapporter. Den har prisats för sitt arbete flera gånger och 2014 fick den Stockholm human rights award. Men det finns fler organisationer som bevakar och dokumenterar våldet från båda sidor i konflikten.
En sådan är Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, som genom att ha personer närvarande på plats försöker dämpa våldet och främja respekten för folkrätten. På grund av den pågående coronapandemin har följeslagarverksamheten skalats ned, den sista svenska närvaron lämnade i mars. Det berättar Jonas Thorängen, koordinator på följeslagarprogrammet.
– Spänningarna har ökat, men det är svårt att säga varför. Samtidigt har Israel politiskt rört sig högerut vilket gett bosättarrörelsen vind i seglen. Det har också ökat trycket på människorättsorganisationerna som verkar på plats, säger Jonas Thorängen.
Bland annat var observationsorganisationen Temporary international presence in Hebron (TIPH) tvungen att lämna Hebron på Västbanken i januari 2019 eftersom Israel valde att inte förlänga dess mandat. Premiärminister Benjamin Netanyahu sade då att “Israel inte längre tänker tillåta närvaron av en internationell styrka som arbetar emot oss”.
Spänningar under coronapandemin
Trots att Israel drabbats hårt av den pågående coronapandemin har rivningarna av palestinska hem och infrastruktur ökat kraftigt. Enligt rapporten har 1006 palestinier förlorat sina hem under 2020 jämfört med 677 under 2019. Ytterligare 456 byggnader raserades som vattencisterner, kraftledningar och rörledningar. Israel motiverar dessa rivningar med att de har byggts illegalt, samtidigt som inga bygglov ges och befolkningen växer hela tiden. Antalet rivningar är det högsta sedan B’Tselem började dokumentera dem.
B’Tselem rapporterar också att våldet mellan bosättarna och palestinier fortsätter. Organisationen har dokumenterat 248 fall av våld från bosättare riktade mot palestinier, som stenkastning, misshandel och vandalism mot egendom. Mer än 3000 träd har också skadats, som i augusti då 300 träd drogs upp med rötterna på en gård vid al-Tawamin av bosättare. När ägaren till marken ringde till polisen för att anmäla brotten fick han ingen hjälp, skriver Haaretz.
Passiv polis
Vid ungefär en tredjedel av fallen med bosättarvåld fanns militär eller polis närvarande men valde i de flesta fall att inte ingripa. När de ingrep resulterade det i att palestinierna skingrades med tårgas, gummikulor eller gripanden, enligt B’Tselem.
“Varje dag och natt går soldater in i palestinska hem över hela Västbanken. Under 2020 har israeliska säkerhetsstyrkor invaderat palestinska byar vid 3000 tillfällen och gått in i 2480 gånger i palestinska hem och skrämt familjerna, inte sällan genom att fysiskt våld och hot”, enligt rapporten.
Israeliska medier har rapporterat om ökade attacker mot palestinier, bland annat tar Jerusalem Post upp en rapport från B’Tselem i april 2020 som radar upp ett flertal incidenter där palestinier misshandlats eller förnedrats. Men rapporterna får liten uppmärksamhet eller leder sällan till åtgärder från myndigheterna.
Coronapandemin
Att våldet mot palestinierna från bosättare ändå har fortsatt trots restriktionerna under coronapandemin, tror Jonas Thorängen kan bero på att många tvingas stanna hemma.
– Nu spekulerar jag kanske, men en orsak till att konflikten med bosättarna ökar kan ha att göra med att människor har mycket mer fritid nu under coronapandemin. Det ökar frustrationen och spänningarna, säger Jonas Thorängen.
Han tror att ett viktigt steg för att se en lösning på konflikten är att upphöra med ockupationen.
– Följeslagarprogrammets modell är att finnas på plats för rapportera och bevaka för att på så sätt dämpa våldet mellan palestinier och israeler. Men vi kan inte lösa konflikten, den viljan måste komma från parterna själva.
För första gången kallar nu B´Tselem Israel för en apartheidstat i ytterligare en ny rapport. Ohad Zemet, talesperson på den israeliska ambassaden i Storbritannien säger till NBC news att Israel avisar påståendet och kallar rapporten för propaganda.
