Det var i januari 2020 som Svt:s Uppdrag granskning i avsnittet ”Arlagården” kunde visa hur extremt magra kor på en gård i Hälsingland vadade i sin egen avföring. Scenerna utspelade sig hos en svensk mjölkproducent som levererade tusentals liter mjölk till mejerijätten Arla. Avslöjandet väckte starka känslor och Arla meddelade strax efter avslöjandet att djuren sålts vidare till bra gårdar. Men i juni avslöjade P4 Jönköping att så inte var fallet. Djuren hade istället hamnat på gårdar där de utsattes för mycket allvarlig vanvård. Flera av djuren hade sålts till en gård i Jönköpings län. Några av dem hade självdött på gården, andra tvingades gå runt i en ladugård full av gödsel.

Det öde som djuren på ”Arlagården” gick till mötes uppmärksammades i veckan på nytt i Uppdrag gransknings program “Kravgårdarna: vad hände sedan?”. Avsnittet är en uppföljning på ”Kravgårdarna” som sändes i januari i år där ett man kartlagt ett 30-tal Krav-gårdar som på olika sätt bröt mot djurskyddslagen. Det rörde sig bland annat om gårdar med smutsiga, sjuka och svaga djur samt djur som självdött på gårdarna.

Uppföljningen visar att en del av Krav-gårdarna där djur vanvårdats har lagts ned, medan en del bönderna fått behålla sin Krav-certifiering, trots att de dömts för djurplågeri och fått djurförbud.

I avsnittet uppdagas också bristerna i Kravs kontrollsystem för certifiering. Det bygger nämligen på att bönderna själva ska rapportera till Krav om sina brott mot den svenska djurskyddslagstiftningen. Kontrollföretagen får per automatik inte dessa uppgifter.

Enligt organisationen Djurens rätt, visar UG:s granskning om djurens situation på både Arla- och KRAV-gårdar tydligt hur det råder återkommande och allvarliga systemfel inom den svenska djurhållningen.

– Djurplågeriet som djur utsätts för på gårdar som tillhör de mest kontrollerade i Sverige är skrämmande. Hur ser det då ut i de djurfabriker som besöks vart tionde år? Det är faktiskt så långt det kan gå mellan djurskyddskontrollerna i Sverige, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, i ett pressmeddelande.

– Samhället måste sätta ned foten mot djurplågeriet. Det minsta vi kan begära är kameraövervakning på slakterier, liksom ett slut på ålderdomliga och plågsamma slaktmetoder, fortsätter Camilla Bergvall.

I en kommentar skriver KRAV att avsnittet som sändes i veckan är ett ”repris” från januari och att påståendena om gårdarnas KRAV-certifiering är inaktuella i dagsläget.

”Av de 15 djurbönderna är 8 inte längre KRAV-certifierade. De övriga 7 har fått behålla sin KRAV-certifiering för hela eller delar av sin djurhållning sedan de har åtgärdat de problem som länsstyrelsen och de oberoende kontrollföretagen har påtalat. Vi har också vidtagit en rad åtgärder sedan UG:s program sändes i januari 2021 för att ytterligare minska risken för brister i djuromsorgen på KRAV-certifierade djurgårdar”, skriver KRAV på sin hemsida.

Läs mer: 

Vanvårdade kor såldes – och vanvårdades igen

Efter skandalen: Arla lovar bättre insyn

Djur låg i avföring – lantbrukare åtalas för djurplågeri

Här kan du ta del av Uppdrag gransknings uppföljande avsnitt “Kravgårdarna: vad hände sedan?”