Det är upp till regeringen om den vill få igenom sin budget, säger partiledaren Nooshi Dadgostar till TT.

Tillsammans med partiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson lägger Dadgostar fram kraven i en debattartikel i Dagens Nyheter.

– Det finns en stor samstämmighet bland svenska folket om att våra trygghetssystem har stora brister. Många partier borde vara överens om det, säger Dadgostar.

V klargör att partiet kräver inflytande över budgetens innehåll för att stödja den i riksdagen.

– Vi har under en väldigt lång tid sett en utveckling i Sverige mot ökande ekonomiska klyftor, stora nedskärningar i vård, skola och omsorg samt en väldigt hög arbetslöshet.
Dadgostar och Andersson skriver att ett av de fyra grundkraven är att ”budgeten måste öka jämlikheten.”

Slopat karensavdrag

Det handlar bland annat om att budgeten måste ”komma till rätta med utförsäkringar i sjukförsäkringssystemet, om att a-kassan ska vara enkel att kvalificera sig till och gå att leva på vid arbetslöshet, och om att systemen ska utformas så att de skapar trygghet i stället för ojämlikhet”.

– Sveriges löntagare betalar varje månad in till både sin sjukförsäkring och sin arbetslöshetsförsäkring och den behöver utfalla när man blir sjuk eller arbetslös. Vi märker att det över huvud taget inte fungerar.

Partiet kräver bland annat att karensavdraget vid sjukdom ska tas bort och att mindre företag kostnadskompenseras.

Ett av de andra tre grundkraven är att ”alla skattesänkningar i budgeten ska motsvaras av minst lika stora skattehöjningar”.

– Budgeten behöver betala tillbaka till den stora välfärdsskulden, säger Dadgostar.

Ett annat grundkrav är att ”den offentliga konsumtionen ska öka genom förstärkningar till välfärden i kommuner och landsting”.

"Minsta möjliga"

Vidare kräver V att budgeten ”måste innehålla betydande satsningar på jobb och klimat. Särskilt på att stärka omställningen i den svenska industrin och transportsektorn.”

Dadgostar och Andersson skriver att Centerpartiet förbjudit regeringen att förhandla med V, och att de båda därför måste lägga fram sina krav i en debattartikel.

De är samtidigt kyligt karga i tonen, för även om kraven från V uppfylls är det inte säkert att partiet stödjer höstbudgeten.

Det här är vad vi ser som det minsta möjliga för att ens diskutera eller överväga frågan, säger Nooshi Dadgostar.

TT har utan framgång sökt finansminister Magdalena Andersson (S) för en kommentar. Hennes pressekreterare klargör bara att regeringen kommer att presentera budgetpropositionen den 20 september.

För 20 år sedan fanns ingen permanent lodjurspopulation i södra Sverige, men sedan dess har lodjuren återhämtat sig där. Orsakerna är flera, visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Vintern 2021/2022 fanns det ungefär 345 lodjur i södra Sverige, det vill säga söderut från Mälaren och Vättern. Förvaltningens miniminivå låg på 148 lodjur för regionen.

I hela Sverige uppskattar Naturvårdsverket att det finns drygt 1 400 lodjur.

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar. 

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”. 

Filmerna visar kycklingar som sorterats bort för avlivning eftersom de är skadade och därför inte ansetts produktionsdugliga, och har spelats in av en djurrättsaktivist som tagit anställning på kläckeriet i syfte att dokumentera hur kycklingarna behandlas.

Kycklingarna ska egentligen avlivas inom kort efter utsorteringen, men har i flera fall blivit liggande i upp till tre timmar och därmed utsatts för onödigt lidande.

– Det är bedrövligt. Man måste kunna göra det bättre. Vi har ju lagar och regler för att man ska följa dem, säger Niklas Lundberg på Svenska djurskyddsföreningen till tv-kanalen.

Kronfågels vd Fredrik Strømmen säger att händelserna som filmats kan vara kopplade till ett produktionsstopp tidigare i år där allt fokus har legat på att få i gång produktionen.

– Då är det viktigt att rutinerna följs. Men här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, säger Strømmen till TV4.