Sommarens extremväder i olika delar av Sverige och Europa har återigen aktualiserat behovet av att skydda sig mot naturolyckor. Nu föreslår regeringen att kommunerna ska få kraftigt ökat stöd för sin klimatanpassning.
– När vi tittar på sommaren med översvämningar i Sverige och i Europa och med bränder på flera platser i världen ser vi med stor tydlighet att klimatkrisen händer här och nu, säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.
Stödet ger kommuner möjlighet att genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) söka medel för konkreta insatser för att förebygga naturolyckor. Det kan exempelvis handla om åtgärder som släntförstärkning och att installera översvämningsvallar. Stödet kan ges för 60 procent av kommunens kostnader.
Bidraget har varierat över tid och har tidigare som högst legat på 129 miljoner kronor. Under 2020 låg potten på knappt 75 miljoner kronor och då ansökte totalt 14 kommuner om sammanlagt 240 miljoner. Sju kommuner beviljades stödet.
Ökat anslag
I kommande budget ska anslaget stiga till 500 miljoner kronor, en kraftig ökning från nuvarande 25 miljoner kronor.
– Vi kommer att behöva följa hur söktrycket ser ut och nu sätter vi den här nivån inför det kommande året. Jag hoppas att pengarna går åt. Det är pengar till åtgärder för att enskilda ska slippa stå för kostnader vid en allvarlig händelse, säger Märta Stenevi.
– Vi behöver räkna in extremväder på ett helt annat sätt än vad vi har behövt tidigare. Får vi inte stopp på utsläppen kommer vi att behöva ta ännu mer höjd för ännu högre kostnader, fortsätter hon.
Bistår med kunskap
Utöver det föreslår regeringen att anslagen som går till samordning och kunskapsbyggnad ska uppgå till 140 miljoner kronor per år, från nuvarande 72 miljoner kronor per år. Anslaget, som från och med nästa år blir permanent, går till MSB, SMHI, Sveriges geologiska institut (SGI) och länsstyrelserna och syftar till att bistå kommunerna i framtidsplanering.
– Det handlar om att identifiera riskerna i ett område och kunna se var det går att bygga och var det inte går att bygga, och hur nya anläggningar och bostäder ska hålla under en lång tid framöver. Jag hoppas att kommunerna nyttjar möjligheten att få hjälp och stöd, säger Märta Stenevi.
I somras presenterade MSB och SGI en rapport där de tio största riskområdena i Sverige vad gäller ras, skred, erosion och översvämning redovisades. Området Västkusten – Göta älvdalen bedöms ha den mest allvarliga riskbilden med utmaningar nära både kust- och vattendrag, samt förutsättningar för skred.
Varierar kraftigt
Enligt en undersökning från IVL Svenska miljöinstitutet skiljer sig kommunernas förebyggande av negativa effekter av klimatförändringar stort.
– Det varierar mycket från kommun till kommun men jag skulle säga att det finns ett stort intresse kring de här frågorna och man arbetar med det på ett väldigt bra sätt. Vi har också mycket att komma ikapp med, säger Märta Stenevi.
