Kostnaderna för att producera mat har skenat den senaste tiden, i takt med att foder, gödsel och diesel blivit dyrare. Därför kräver Lantbrukarnas riksförbund nu ett krispaket från regeringen. Allra helst vill de se ett paket med en hållbar inriktning.
Den senaste tidens kraftiga prisuppgång på fossilgas, eller naturgas som det också kallas, har lett till att även gödselpriserna skjutit i höjden den senaste tiden. Även priserna på diesel och foder har stigit kraftigt, och enligt en ny beräkning från Lantbrukarnas riksförbund, LRF, så har det lett till en ökad produktionskostnad motsvarande 4,1 miljarder, på en årsbasis, för de svenska lantbrukarna.
Ohållbart, menar LRF som i en debattartikel i Aftonbladet uppmanar regeringen att utforma ett krispaket för lantbrukarna, liknande det som Norges regering nyligen infört.
Hållbart krispaket
En del i paketet skulle vara ett tillfälligt riktat stöd, som skulle kunna utformas på samma sätt som 2018 års stöd vid extremtorkan, menar LRF.
Samtidigt vill man se att krispaketet har en tydlig hållbarhetsprofil, till exempel genom att en biopremie för biodrivmedel införs.
– Biodrivmedel är bättre när det gäller många jordbruksmaskiner. Vissa går att elektrifiera, men vi vill inte ha några batterier i maskinerna, för de är grymt tunga, och vi har redan problem med markpackning, säger Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF.
Även ett riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar vill LRF se, antingen genom ett riktat investeringsstöd eller genom utvidgade gröna statliga kreditgarantier. Det kan handla om anläggningar för biogas från gödsel, eller utvinning av biodrivmedel från olika restprodukter från jordbruket. Oavsett vilket slags drivmedel det handlar om så behövs det subventioner, säger Jens Berggren.
– Helst skulle vi vilja slippa subventioner, men vi behöver samhällets hjälp för att ta oss över till den fossilfria sidan. Det här är ett nödrop. Vi tappar redan för många lantbrukare, och det här får många fler att fundera på att lägga av.
Lättnader på dieselskatten
Då kostnaderna för lantbrukarna de senaste månaderna blivit så höga efterlyser LRF även att det införs en återbetalning av dieselskatten.
Det låter ju inte så hållbart. Hur går det ihop?
– Nä, det har varit jättejobbigt också internt. Vi har infört ett hållbarhetsmål och vi vill verkligen bli fossilfria. Men de vi tävlar mot i butikshyllorna är rejält fossildopade. Vi klarar inte av att konkurrera med de produkterna. Det går inte om konsumenterna köper det billigaste i butiken. Det är ett extremt marknadsmisslyckande att fossila bränslen inte betalar sina klimatkostnader. Inte ens på Cop26 kan man enas om att fasa ut fossila bränslen.
Det finns också regler på Europanivå som stoppar en övergång från fossila drivmedel, menar han.
– EU-reglerna säger produkter som har samma typ av egenskaper ska beskattas lika. Och när de ligger i tanken kan de se lika ut, biodiesel och fossildiesel, men förvaltning av fotosyntesen och förbrukning av ändliga fossiler är väsensskilda när det gäller vilka utsläpp de ger till atmosfären. Den här skillnaden klarar inte EU-systemet av, så Sverige får be om undantag, och brukar beviljas det, ett år i taget. Men det är svårt att göra investeringar när man inte vet hur det blir om två år, säger Jens Berggren.
Som sista punkt i LRF:s uppmaning står en styrmedelsanalys, att regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.
– Vi förlorar en bonde var åttonde timme. Det är värdefull kunskap som går förlorad i ett klimat som ger alltmer oförutsägbart väder.
