Livsmedelsverket varnar för klimatförändringarnas påverkan på svensk livsmedelsproduktion. Myndigheten spår att högre temperatur och ökad nederbörd kan leda till mer bakterier, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten – med ökad risk för sjukdom som följd.
Rapporten bygger på en genomgång av hundratals vetenskapliga publikationer och utgår från RCP 8.5, det så kallade värsta scenariot för klimatförändringar som innebär utsläpp av koldioxid på tre gånger dagens nivå år 2100. Livsmedelsverkets slutsats är att klimatförändringar på den nivån sannolikt leder till försämrad livsmedelssäkerheten på flera områden.
Sammantaget ställer högre medeltemperatur och mer nederbörd, torka och extremväder hela livsmedelssektorn inför stora utmaningar, konstaterar Jonas Toljander, riskvärderare på Livsmedelsverket.
– Vi behövde ta ett helhetsgrepp kring hur vi kan tackla de här nya utmaningarna för att konsumenterna ska få fortsatt säker mat på sina bord, säger han.
Nytt normalläge
Rapporten visar bland annat att längre perioder av varmt väder kan öka förekomsten av olika bakterier, virus, parasiter och mögelgifter som kan göra oss sjuka via mat och dricksvatten.
– Vi har vår rötmånad. När perioder med den typen av väderförhållanden blir längre är det möjligt att risken att bli sjuk kan öka. Även problemet med bakterier med tydliga säsongsmönster, exempelvis salmonella, skulle sannolikt öka i ett varmare klimat.
Utöver ett nytt normalläge kan klimatförändringarna leda till att olika typer av extrema väderhändelser blir mer frekvent förekommande.
Kraftiga regn kan ställa till det för både dricksvattenproduktion och växtodling. Översvämmade avlopp eller jordbruksmark kan leda till förorenade råvattenkällor. Bakterier från förorenat vatten som sprutas över grönsaksodlingar kan i sin tur leta sig in i våra kroppar genom maten vi äter.
"Producenternas ansvar"
Påverkan på livsmedelsproduktionen kan också ske indirekt. Exempelvis genom att skyfall och översvämningar orsakar strömavbrott och störningar i infrastrukturen med brutna kylkedjor som följd.
Riskerna medför krav på klimatanpassning och höjd beredskap. Livsmedelsverkets rapport ska, enligt Jonas Toljander, ses som en vägledning för de producenter som kan tvingas vidta åtgärder för att kunna garantera säkra livsmedel i framtiden.
TT: Vad kan jag göra som konsument?
Det här är producenternas ansvar. Som konsument gäller egentligen bara att följa Livsmedelsverkets råd när det gäller hygien, tillagning och förvaring av mat.
Fakta: IPCC:s klimatscenarier
• FN:s klimatpanel IPCC använder fyra scenarier för att beräkna framtida klimatförändringar. Scenarierna, så kallade RCP:er (Representative Concentration Pathways), ger prognoser för framtida utsläpp utifrån olika typer av klimatpolitiska åtgärder.
• RCP 8.5 motsvarar fortsatt höga utsläpp av växthusgaser.
• RCP 6 innebär att utsläppen av växthusgaser ökar fram till 2016 för att sedan avta.
• RCP 4.5 innebär att utsläppen av växthusgaser ökar fram till 2040 för att sedan avta.
• RCP 2.6 innebär att utsläppen av växthusgaser kulminerar 2020 för att sedan avta.
Källor: Livsmedelsverket, SMHI
