Radar · Inrikes

De etniciteterna syns mest på bästa sändningstid

Enligt en ny studie, från Institutet för Mediestudier, över vilka som syns på bästa sändningstid i SVT1 och TV4 visar att 80 procent av alla i rutan är vita medan människor med bakgrund i Mellanöstern är underrepresenterade jämfört med sin del av befolkningen.

En ny studie visar att människor med bakgrund i Mellanöstern är underrepresenterade, medan svarta är överrepresenterade jämfört med sin del av befolkningen av vilka som syns på bästa sändningstid i SVT1 och TV4.

En studie från Institutet för Mediestudier över vilka som syns på bästa sändningstid i SVT1 och TV4 visar svarta överrepresenterade jämfört med sin del av befolkningen, medan människor med bakgrund i Mellanöstern är underrepresenterade.

I förrgår höll Institutet för Mediestudier ett youtube-sänt seminarium i samband med boklanseringen av antologin Vitt eller brett – vilka får ta plats i medier och på redaktionerna?

Där presenterade bland annat Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet sitt bidrag i antologin: ”Vem syns i etern i färgblinda Sverige?” – en ny studie om nyheter, underhållning och reklam på bästa sändningstid.

Sayaka Osanami Törngren
Sayaka Osanami Törngren. Foto: Pressbild/ Malmö  universitet

Sayaka Osanami Törngren studie visar bland annat att reklam är mer mångfaldig än både nöjesprogram och nyheter och att TV4 är bättre på representation än SVT1.

– Det är tydligt att vita är mest representerade, man kanske till och med kan säga att de är överrepresenterade, i tv-program, både nyheter och underhållning. Inom reklam finns det mest representation av olika rasiala grupper, kommenterar Sayaka Osanami Törngren i ett pressmeddelande.

Minst representerade är vita i reklam.

– Vår undersökning indikerar en avsiktlig rollbesättning när det gäller reklam. Detta kan förklaras med ”tokenism”, en pliktskyldig praktik som inkluderar ett litet antal av ”den andra” för att verka inkluderande på ett ytligt sätt, säger Sayaka Osanami Törngren.

Skärmdump från Youtube: Boklansering: Vitt eller brett – hur ser mångfalden ut i svenska medierna?
Skärmdump från Youtube: Boklansering: Vitt eller brett – hur ser mångfalden ut i svenska medierna?

”Mellanöstern är underrepresenterade”

Enligt Sayaka Osanami Törngrens är svarta överrepresenterade, i alla fall vid en jämförelse med andelen av befolkningen i Sverige med ursprung i Afrika och ”övriga icke-vita kategorier ligger nära sina respektive andelar i befolkningen”. Däremot är personer från Mellanöstern underrepresenterade jämfört med andel av befolkningen.

Av alla som syns i rutan är 80 procent vita.

Men att icke-vita syns är en sak, hur de syns en annan, berättar Sayaka Osanami Törngren .

– Vi ser att det finns representation om man bara räknar antal. Men antal speglar inte kvalitet. Oavsett om det handlar om reklam, nöje eller nyheter har icke-vita sällan en talande roll och interagerar mindre med andra.

Sayaka Osanami Törngren påpekar att forskarna egentligen inte vet hur personerna som analyserats i studien själva identifierar sig, utan har gjort en tillskrivning av kategorier.

– I Sverige saknas information om etnisk bakgrund på exempelvis modeller i reklam, så vi kan bara analysera uppfattningen av mångfald utifrån vad vi ser utseendemässigt. Det är viktigt att skilja på tillskrivning av kategorier och självidentifikation, säger Sayaka Osanami Törngren.

"Ett ämne som rör upp mycket känslor och åsikter"

På sin hemsida skriver Institutet för Mediestudier att ”vi har konstaterat att det finns en brist på medieforskning inom området, kanske för att det är ett ämne som rör upp mycket känslor och åsikter”

På frågan om ämnet är kontroversiellt säger Lars Truedson, journalist och föreståndare för Institutet för Mediestudier, till tidningen Journalisten att ämnet diskuteras mycket men att väldigt lite är beforskad mark.

– Vi kände ett behov av att ge en del grundfakta och ge utrymme för de vetenskapsteoretiska och ideologiska klyftor som finns i den här debatten, och som jag skulle anta är grunden till att det forskats så lite. Man är i grunden ganska osams, då slukar det en massa energi för den som vill ge sig in i det, säger Lars Truedson till Journalisten.

I antologin medverkar  en rad skribenter som Rouzbeh Djalaie, Tobias Hübinette, Kerstin Gustafsson Figueroa och Sakine Madon, med flera.