De våldsamma protesterna i Colombia har pågått i nästan två veckor. Trots att regeringens nya skattereform som utlöste demonstrationerna nu är slopad, vägrar demonstranterna lämna gatorna.
Stridsropen “Avgå Duque!” ekade i Colombias huvudstad Bogotá under onsdagen förra veckan. Demonstrationen pågår än, och nu har 26 personer mist livet i protesterna mot den konservativa regeringens politik.
I april 2020, i början av coronapandemin, sjösatte Colombias president Iván Duqueett ett socialt program, med syftet att stötta familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Programmet, Ingreso Solidario, har lett till att tre miljoner familjer hittills tilldelats en basinkomst på 160 000 colombianska pesos i månaden, vilket motsvarar ungefär 360 kronor.
– I jämförelse med andra sydamerikanska länder är tryggheten som Ingreso Solidario ger mycket liten. Det har verkligen gjort skillnad hos de tre miljoner familjer som fått ekonomiskt stöd. Men det är fem gånger fler hushåll som är i behov av det, säger Merike Blofield, chef på Institutet för Latinamerikanska studier i Hamburg, till den oberoende nyhetssajten Americas Quarterly.
Skattereform för basinkomst slopas
Coronapandemin har slagit hårt mot landets ekonomi och i början av året införde presidenten ett utegångsförbud för att försöka strypa virusets framfart. Det ledde till att ännu fler människor blev utan arbete. 2018 levde 27 procent av Colombias 50 miljoner invånare i fattigdom. Nu riskerar den stigande arbetslösheten att försätta ytterligare 3,6 miljoner människor i samma situation.
Den 28 april i år tillkännager regeringen en skattereform som ska finansiera den permanenta basinkomsten och som nu ska gå till 4,7 miljoner familjer. Reformen innebär att personer som tidigare inte tjänade tillräckligt för att behöva betala skatt nu börjar göra det, samtidigt som inkomstskatten höjs, liksom moms på varor för att finansiera reformen. Kritiken lät inte vänta och snart hade colombianerna samlats på gatorna i protest.
– De vill att medelklassen ska betala landets ekonomiska underskott, vilket är svårt för oss att göra, säger Maribel Martinez som är chef på en fabrik för rengöringsprodukter i Bogotá, till AQ.
Demonstrationen hade pågått i fyra dagar när presidenten meddelade att han slopar förslaget, men befolkningen har än idag inte lämnat gatorna. Snarare tvärtom. Invånarna har återupptagit den demonstration som pågick under hösten 2019 och slutade våren 2020. Då protesterade befolkningen mot polisvåld, ojämlikhet och korruption, men coronapandemin kvävde möjligheten för den att fortgå.
Nu står frågor som rör polisvåldet åter högst på agendan, men även hälso- och sjukvårdsfrågor samt krav på att universitetsavgiften ska avskaffas. Med andra ord protesterar de mot politiken signerad Iván Duques.
Rubriken har uppdateras i efterhand då den tidigare var något missvisandet gentemot texten
