Energi · Kultursvepet

Kampanj för kvinnlig FN-chef

De kommer från lite olika länder.

António Guterres kommer med stor sannolikhet att återväljas som FN:s generalsekreterare. Men det hindrar inte kritiker från att fortsätta kräva att världsorganisationen för första gången ska utse en kvinnlig ledare.

Hittills har ingen av de fem permanenta medlemmarna av säkerhetsrådet, som i praktiken avgör frågan, valt att öppet stödja kampanjen för att nästa generalsekreterare ska vara kvinna.

FN har ofta kritiserats för att predika behovet av jämställdhet samtidigt som organisationen själv har misslyckats med att praktisera vad man lär ut. Det finns gott om exempel på att kritiken är befogad. Den riktas ofta mot generalförsamlingens 193 medlemmar, som under historien bara har lyckats välja fyra kvinnliga ordföranden. Resterande 71 har varit män. Detta samtidigt som säkerhetsrådets 15 medlemmar ännu inte har lyckats föreslå en enda kvinnlig kandidat som generalsekreterare – hittills har alla nio som fått titeln varit män.

Det vanliga är att den generalsekreterare som under sina första fem år vid posten inte har retat upp någon av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar – USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland – får en andra ämbetsperiod. Och hittills talar allt för att António Guterres mandat kommer att förlängas med start från och med januari nästa år. Det är dock ännu oklart när processen kommer att vara klar.

En av som ändå har valt att utmana är Arora Akanksha, som arbetar för FN:s utvecklingsorgan UNDP, och som har nominerat sig själv. Hennes möjligheter är dock högst begränsade eftersom ingen av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet ställt sig bakom hennes kandidatur, och inte heller Indien eller Kanada, de länder där hon är född respektive uppvuxen.

En annan kvinnlig kandidat är Ecuadors tidigare president Rosalia Arteaga, som även officiellt stöttas av sitt hemland.

Anwarul K. Chowdhury, tidigare undergeneralsekreterare och FN-ambassadör för Bangladesh, säger till IPS att Arora Akanksha har lyckats nå ut till både sociala och traditionella medier med sin kandidatur.

– Jag stöttar fokuset i hennes kampanj fullt ut – att nästa generalsekreterare bör vara en kvinna, vilket är något jag har ansett i många år.

Samtidigt betonar han att Arora Akanksha måste arbeta för att något av medlemsländerna officiellt ska presentera henne som en kandidat.

– Det skulle stärka trovärdigheten för hennes kandidatur och göra den formell. Om inte detta sker förblir de visioner hon lagt fram bara en lista över frågor och områden som många har lyft fram under flera års tid, säger Anwarul K. Chowdhury.

Den tidigare FN-medarbetaren och författaren Saber Azam säger till IPS att FN står inför ett viktigt vägskäl där verkliga förändringar måste ske. Han påpekar att det har gått 76 år sedan världsorganisationen bildades och att tiden nu är inne för en urvalsprocess som är transparant, inkluderande – och könsneutral.
– FN välkomnar kvinnliga kandidater för alla positioner, så varför skulle inte också det gälla posten som generalsekreterare, säger han.

Sanam Naraghi-Anderlini, grundare av och chef för International Civil Society Action Network, ICAN, påpekar att pensionsåldern för FN-personal vanligen är 65 år, men att andra regler tycks gälla inom den högsta ledningen. António Guterres är 72 år gammal.

– Om man menar allvar med jämställdhet och jämlika möjligheter så borde kvinnliga kandidater erbjudas jämbördiga möjligheter. Och om FN ska kunna erbjuda en bättre framtid för framtida generationer borde man överväga att ha en yngre person i ledningen. Någon som åtminstone tillhör de 87 procent av världsbefolkningen som är under 65 år gamla, säger hon.

Mavic Cabrera-Balleza vid organisationen Global Network of Women Peacebuilders, är dessutom kritisk mot att världens civila organisationer inte har mer att säga till om när det gäller valet av generalsekreterare.

– Det är problematiskt, med tanke på alla dessa resolutioner från generalförsamlingen och säkerhetsrådet där man hyllat det civila samhället för dess arbete med att genomföra FN:s mandat, säger hon.

Mavic Cabrera-Balleza säger att hon ställer sig bakom de olika kampanjer som organisationer driver för att skapa en mer öppen urvalsprocess – med målet att FN till sist ska välja en kvinnlig ledare.