Trålare som dygnet runt pumpar upp det lilla kräftdjuret krill för att föda världens djurindustrier. Blåvalar och pingviner som tar djupa andetag för att dyka efter mat i planetens sista orörda vildmark. Båda bilderna av Södra oceanen, det hav som omger Antarktis, är lika sanna.

Världens ledande fiskenationer har i allt högre grad vänt ögonen mot det iskalla vattnets enorma tillgångar på krill. Fisket har ökat och metoderna blivit alltmer industrialiserade. Men havet är enormt och skyddas av en konvention som anses ha gett upphov till en av de bästa fiske- och miljöförvaltningarna i världen, CCAMLR.

Men fisketrycket ökar och havet värms upp, vilket gör att fisk och krill byter jaktmarker. I värsta fall blir uppskattningarna av bestånden fel, vilket kan resultera i överfiske. Både valar och pingviner kan då få svårare att hitta föda – och i förlängningen kan hela ekosystemet rubbas. Något som i sin tur kan slå mot klimatet, berättar Thomas Dahlgren, som är marinbiolog och Sveriges representant inom CCAMLR’s vetenskapliga kommitté.

– Havet fungerar som en kolpump, förklarar han.

"En stor och positiv förändring"

Plankton som flyter vid ytan suger upp koldioxid från atmosfären. De äts i sin tur upp av mikroalger som käkas av krill om nätterna. Innan dagen gryr emigrerar de ned i havsdjupen, för att – i den mån det är möjligt – undgå valarnas käftar.

– Där för de med sig en massa kol som de sedan bajsar ut och som lagras i sedimentet, säger Thomas Dahlgren.

Resultatet kan liknas vid en naturlig maskin som suger koldioxid från atmosfären. Med en kombination av marina skyddade områden och en effektiv förvaltning av det oskyddade havet, kan Antarktis bli ett föredöme för hela världshavet, tror Thomas Dahlgren. Ett ekosystem som gynnar både den biologiska mångfalden – och klimatet.

Men något har börjat skava i CCAMLR. Sedan Rosshavet som ligger i den södra delen av Södra oceanen, blev världens största marina skyddade område 2016, har de förslag på nya reservat som ligger på bordet fått kalla handen. Trots att medlemsländerna på pappret är överens – marina reservat som är ekologiskt representativa för livet på Antarktis ska inrättas i hela Södra oceanen.

– Det var ett beslut man tog redan 2009, säger Thomas Dahlgren.

Som Syre tidigare rapporterat har de tre marina skyddade områden som nu ligger på bordet blockerats av Kina och Ryssland, som år efter år, skjutit besluten på framtiden. Senast i oktober i fjol.

–  Det krävs politisk vilja för att dessa förslag skall gå igenom, skrev Pia Norling, Sveriges representant i förhandlingarna, i ett mejl till Syre.

En vilja som alltså Ryssland och Kina visat sig sakna – så här långt. Nästa möjlighet är i oktober och sedan det senaste mötet har spelplanen förändrats. USA har fått en ny president och nyligen anslöts sig landet till de länder som aktivt arbetar för att inrätta två av de marina reservat som ligger på bordet, där det större av de två skulle bli det största på planeten om det får grönt ljus – fem gånger så stort som Tyskland.

– Det var en stor och positiv förändring, säger Per Bolund, som nyligen medverkade på det toppmöte där USA och Nya Zeeland tillkännagav sitt stöd.

Thomas Dahlgren håller med:

– När det skyddade havsområdet i Rosshavet inrättades var det efter direkt agerande av både Barack Obama och John Kerry (då USA:s utrikesminister).

"Vi ska göra allt i vår makt"

Den här gången kan även Sverige spela en nyckelroll för att få igenom de två reservaten. Sedan det senaste mötet är Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör ordförande för CCAMLR och Per Bolund tror att Sverige har alla möjligheter att göra avtryck, inte minst med bakgrund av det supermiljöår, som 2021 ofta beskrivs som. Bland annat ska ett nytt avtal för den biologiska mångfalden förhandlas fram under hösten. Men också det klimattoppmöte som går av stapeln i Glasgow i november, kan bidra till att de skyddade områdena blir verklighet.

– Det blir mer och mer känt hur viktiga haven är för planetens överlevnad. Då ökar också trycket på att skydda marina områden, säger Per Bolund.

Hur prioriterat är det för Sverige att få igenom de här besluten? 

– Väldigt högt, vi ska göra allt i vår makt för att få det här på plats.

Hur ser utsikterna ut att få med sig Kina och Ryssland?

– Chanserna har ökat sedan Nya Zeeland och USA blev aktiva förespråkare och vi kommer att fortsätta driva på hårt för att det ska bli verklighet. Kina och Ryssland har ansett att det finns för lite vetenskapligt underlag, vi anser ju att det redan finns väldigt mycket som talar för de här skyddade områdena och ett gediget vetenskapligt underlag, men vi ska göra vad som krävs.

Tidigare har det riktats kritik mot att Sverige prioriterat Arktis på bekostnad av Antarktis, är det något som förändras nu?

– Det är klart, vi är en del av Arktis eftersom vi ligger så långt norrut och många av länderna som är våra grannländer är väldigt aktiva i Arktisregionen. Men jag vill hävda att Sverige har varit aktiv både i att skydda Arktis och att skydda Antarktis. Att vi nu kommit så här långt, är ett tecken på det.

Kommer du personligen vara involverad i att få till de här marina reservaten? 

– Jag är absolut beredd att göra det som krävs för att ta de här besluten i hamn och ser det som otroligt viktigt, vi vet ju att världshaven är förenade på olika sätt och att vi har ett globalt problem med överfiske och överutnyttjande av marina resurser. Och att avsätta de största marina reservaten någonsin, vore ett jätteviktigt steg, för att se till att det finns marina områden där man kan se till att de här resurserna inte överutnyttjas.

25 länder inklusive Sverige och EU är medlemmar i CCAMLR, som står för Konvention för bevarande av marina levande resurser i Antarktis. Besluten tas enhälligt.

Läs mer: Antarktis framtid på spel när ordförandeskap går till Sverige

Läs mer: Nya havsreservat i Antarktis blockerades av Kina och Ryssland