Zoom

Antarktis framtid på spel när ordförandeskap går till Sverige

En knölval bryter ytan i Weddelhavet utanför Half moon island, det hav som flera länder inklusive EU vill se förvandlat till ett havsreservat.

Via skakiga videolänkar håller ett av årets viktigaste miljömöten på att avslutas. Det kan resultera i tre nya skyddade havsområden i Antarktis. Men forskare varnar för att fördraget som ska skydda Antarktis hav är på väg att gå i baklås. I dag överlämnas ordförandeskapet – till Sverige.

En fårad knölval bryter ytan och sveper i sig tonvis med krill utanför Half moon island i norra Antarktis. Uppe på ön väntar tusentals pingviner på att ge sig ut för att jaga krill, som också blivit ett hett byte för en växande trålfiskeflotta. Området ingår i vad som kan bli världens största havsreservat, genom fördraget CCAMLR,  Commission for the conservation of Antarctic marine living resources. Ett fördrag som ska förvalta Södra oceanen på ett hållbart vis, det vill säga 20 miljoner kvadratkilometer hav i Antarktis.

Sverige är ett av de 25 medlemsländerna som tillsammans med EU råder över fördraget – men spelar en relativt passiv roll, enligt marinbiologen Thomas Dahlgren, som själv är Sveriges representant i fördragets vetenskapskommitté.

– Arbetet har inte varit särskilt högt på Sveriges agenda de senaste åren, säger han.

Rekordstort havsreservat kan bli verklighet

Men mer om det senare. Fördraget har hyllats för att vara något så unikt som ett lyckat exempel på fredlig internationell samverkan. Sedan 1980 har det reglerat fisket och lyckats skapa stora marina havsreservat där bland annat all trålning är förbjuden. Det senaste 2016 i den del av Södra oceanen som heter Rosshavet, det är nu det största på hela planeten.

Även om det är en bra bit kvar innan områdena täcker de 30 procent av Södra oceanen som forskare och miljöorganisationer efterlyser globalt, närmar det sig FN:s mål om tio procent skyddade havsområden.

– Det finns tre väl genomarbetade förslag på ytterligare skyddade områden. Med de på plats, skulle vi ha det nätverk med skyddade områden som man satte som ambition för tio år sedan, säger Thomas Dahlgren.

Ett av förslagen som nu finns på bordet rör Wedellhavet och skulle övertrumfa det som ligger i Rosshavet i storlek – om det får grönt ljus. Men Thomas Dahlgren tror att varken det eller något av de mindre reservaten som vetenskapskommittén föreslagit kommer att bli verklighet. I alla fall inte i år.

– Det är inte kört förrän på fredag. Hoppas kan man, men det skulle behövas ett under, säger Thomas Dahlgren, och fortsätter:

– Redan i vetenskapskommittén har arbetet varit tungrott. Alla förslag till skyddade områden blockeras. Vi har fått igenom några förvaltningsbeslut av några av fiskena, men annars är det inte några dramatiska förändringar.

Pingviner på Half moon island som beger sig ut på jakt efter föda
Pingviner på Half moon island som beger sig ut på jakt efter föda. Foto: © Abbie Trayler-Smith/Greenpeace. 

Förutom att bilda reservat bestämmer fördraget också om fiskekvoter. Ett bestånd som allt fler länder har fått upp ögonen för är krill, som fiskas för djurfoder och omega 3-tillskott av en fiskeflotta som ständigt effektiviserar sina fångstmetoder. Där det tidigare gått trålare som kunde fiska i ett par timmar i sträck finns det i dag trålare som kan gå dygnet runt och pumpa upp krill. Men hitintills har de rådgivande forskarna haft bra koll på bestånden, tycker Thomas Dahlgren.

– I de flesta fall är det inte så problematiskt. CCAMLR har tillgång till världsledande experter på fiskeriförvaltning, men man ser att förutsättningarna för fisket förändras snabbt, i takt med klimatförändringarna, säger han.

"Misstänksamhet bland vissa länder"

Inför mötet i år skedde något oroväckande, enligt Thomas Dahlgren. Ett antal länder hade lagt ett förslag att ta höjd för klimatförändringarna – men förslaget antogs inte av vetenskapskommittén. Ett varmare hav påverkar hur fisk och krill flyttar mellan olika områden, och påverkar också de rovdjur som jagar dem. Något som riskerar att leda till att uppskattningarna av bestånden blir felaktiga, förklarar Thomas Dahlgren.

– Därför är det viktigt att jobba proaktivt, inte bara business as usual, säger han.

Krill är ett slags kräftdjur som allt fler länder har fått upp ögonen för och som nu trålas i stor omfattning, inte minst i Antarktis vatten
Krill är ett slags kräftdjur som allt fler länder har fått upp ögonen för och som nu trålas i stor omfattning, inte minst i Antarktis vatten. Foto:  Christian Åslund / Greenpeace

Orsaken till kallsinnet gentemot förslaget att ta höjd för klimatförändringarna och att fler reservat ska bildas kan vara en misstänksamhet för att rika utvecklade länder vill hålla resten av världen borta från det värdefulla fisket, enligt Thomas Dahlgren.

Uppgifter som florerat i ansedda tidskrifter i Ryssland.

– På senare tid har det varit svårt att ens diskutera de här förslagen, säger han.

Att mötet i år sker online försvårar också, tror Thomas Dahlgren. Middagar och mingel, må se ut som kuriosa i sammanhanget. Men nog så viktigt för att röja misstänksamhet, när regeringsrepresentanter möts ansikte mot ansikte.

– Nu sitter de i olika tidszoner och tekniken har varit strulig, det är inte ideala omständigheter för att komma överens om känsliga saker, säger Thomas Dahlgren.

Sverige blir ordförande

Hur var det då med Sveriges roll? När Sverige blev ordförande för arktiska rådet 2011, reducerades plötsligt representationen bland de som arbetade med Antarktis. Yrkesdiplomaten som tidigare haft ansvar för båda polerna, fick ägna sig helt åt Arktis.

– Arktiska rådet är superviktigt men det kan inte vara anledning att skära ned på något som är lika viktigt. Andra länder har delegationer som jobbar med detta hela året, säger Thomas Dahlgren och fortsätter:

– Så där står vi nu.

Medlemskapet i CCAMLR förpliktigar tycker Thomas Dahlgren. Inte minst med bakgrund av områdets betydelse, för både klimatförändringarna och planetens biologiska mångfald. Med en större delegation hade Sverige i själva verket kunnat spela en nyckelroll, tror han. Inte minst genom att medla med de länder, där misstron nu gror.

– Det är svårt att hantera misstänksamhet på distans, det är lättare att lätta upp ansikte mot ansikte, i det arbetet spelar yrkesdiplomaterna en avgörande roll.

Men Sveriges arbete inom CAMLR kommer att förändras. Under fredagen den 30 oktober överräcks ordförandeklubban till Sverige, som sedan kommer att hålla den igenom hela 2021 och 2022.

– I alla andra sammanhang har Sverige en ganska hög ambitionsnivå, vad gäller att skydda havet, jobba för klimatet och jobba för biodiversitet. Så det här är verkligen en chans för riksdag och regering att mena vad man säger, för här kan det hända saker, säger Thomas Dahlgren.

De här områdena kan bli havsreservat

Ett havsområde med botten uppdelat i tre block vid östra Antarktis. Områden som är särskilt rika på kallvattenkoraller och är rika jaktmarker för pingviner. Ett förslag som nu diskuterats åtta år i rad.
Ett område i Weddelhavet som kan bli världens största – om det godkänns, 1,8 miljoner kvadratkilometer. Det ligger intill den argentinska halvön. Förslaget lades ursprungligen av EU. Men har fått stöd av en rad andra länder.
Ett område väster om den Antarktiska halvön. Området är särskilt sårbart för turism, fiske och klimatförändringarna.
Källa: CCAMLR