Energi

Vinterodling

"Om fler odlar skulle det minska matsvinnet i Sverige.

Vintersådd gör plantorna mer härdiga och köldtåliga. Dessutom får du en tidigare skörd. Odlaren Maria Mehlin berättar hur det går till.

Solen skiner över Majorna i Göteborg. Himlen är blå. Maria Mehlin konstaterar att det är en bra början på helgen. Hon är miljövetaren som driver bloggen och Instagramkontot “Leva hållbart” där hon skriver om odling. Och nu är det dags för vintersådd.

I korta ordalag handlar det om sådd av köldtåliga grödor, vars frön klarar av kall och fuktig jord under en period. Lämplig tid är mellan december och mars, beroende på vilken växtzon du odlar i.

– Håll som en tumregel att det ska ha blivit vinter. Runt nollan och max fem plusgrader – stabil kyla, säger Maria.

Håll koll på väderleksprognosen och skrid till verket.

– Mina favoriter är vintersallat, romansallat, dill och persilja. All form av kål fungerar jättebra.

Experimentera

Man får reservera sig mot mindre bakslag, men våga prova, framhärdar Maria. Det värsta som kan hända är att fröerna gror för tidigt om det är för varmt och sedan inte klarar en rejäl köldperiod då fröer som väckts är lite känsligare. Är du osäker finns det mycket inspiration på nätet.

– Jag gillar själv att experimentera och hoppas att jag kan få folk att testa olika saker.

Beroende på hur och var du bor finns det två sätt att så: Dels rätt ned i frilandet, dels i tråg och plastbackar. Maria gör både och. Radhusträdgården i Göteborg ligger i växtzon 2 och lantstället med friland och pallkragar finns i Alingsås, det vill säga mellan växtzon 3 och 4.

Vintersådd kan man göra över hela Sverige så länge man har en yta utomhus.

– 200 kvadratmeters odling kan påbörjas på en liten balkong. Vintersådderna sköter sig nästan själv och det blir mer plats över inne till förodling av värmekrävande grödor.

Optimalt ljus

Det handlar om att efterlikna den naturliga processen. Fröerna, som sås i kall jord innan det är tillräckligt varmt för att de ska gro, får ligga i jorden och vänta på optimala ljus- och värmeförhållanden. De samlar på sig vatten och gror när det blir rätt tillfälle och får därmed ett försprång.

En fördel är att säsongen i din köksträdgård startar tidigare, vilket också blir ett plus för dina kommande måltider:

– Exempelvis spenat och sallat gynnas av tidig sådd och är oftast finast på våren och försommaren. De trivs inte så bra mitt i sommaren utan går snabbt i blom då.

För att sätta igång behöver du tråg och kärl samt fröer och planteringsjord. När du väl har fyllt på med jord i alla byttor och sått fröer får naturen ha sin gång. Täck odlingarna med genomskinligt material, plastlock är vanligast, så skapar du ett gynnsamt mikroklimat. Borra hål i lådornas övre sidor för att syre ska komma in och i botten för att dränera vatten. Allt kan alltså stå utomhus, men i ett drivhus påskyndas utvecklingen.

– Man brukar säga att man sänker en odlingszon per skyddande lager. Har man ett växthus – jag brukar låna grannens – kan man ställa in lådorna där som skydd mot hårt väder och regn. Sätter man dessutom trågen i en större plastback har du ett skyddande lager till.

Helt plötsligt råder ett sydsvenskt klimat, trots att odlingslådorna rent fysiskt befinner sig betydligt längre norrut. Det kan innebära flera veckor tidigare skörd.

Fukta

Det bildas kondens i lådorna, vilket gör att jorden återfuktas ganska väl, men blir det torrt bör jorden fuktas, gärna med lite snö eller vattensprej tipsar Maria.

– Men när de växer till sig i februari–mars vill jag kunna titta till dem. Så att de inte slår i taket i sina tråg. Växer de för fort för tidigt lyfter jag av locken och saktar ned tempot.

Det blir väldigt yteffektiv odling. Om man förlänger odlingssäsongen kan man hinna med flera grödor på samma yta och maxa skörden.

Någon gång i april–maj är det dags för utplantering och mycket av det spirande gröna förflyttar Maria till stugan.

– Alla plantor får plats i en bil i och med att det är så komprimerat. Det är så effektivt. I en liten plastbytta har jag 50 kålplantor.

Alla känner till aprilväder och den nederbörd som plötsligt kan komma.

– Vi har haft snö i slutet av april och i början av maj i kortare perioder. Men plantorna klarar det bra – de är härdiga. En fiberduk kan ändå vara bra att lägga på för att skydda mot snabba väderväxlingar och hungriga djur.

Maria Mehlin reflekterar över tiderna som vi lever i. Många är hemma och även oroliga. Att odla sina egna grönsaker är både hållbart och otroligt belönande.  

– Att pyssla med sina grödor ger återhämtning och sänker stressen. Det ger mycket att se det spira, det är härligt att få en vårkänsla redan i februari.